Orimlig debatt om skolan i Älmhult

Debatt Artikeln publicerades

Vi är politiskt nästan helt överens om hur budgeten ska användas, allt utom 4,5 miljoner. Det är inte rimligt att debatten handlar om dessa 0,75 procent. Det skriver Gusten Mårtensson (C) och Tomas Harrysson (C) i Älmhults kommun.

Gusten Mårtensson (C) och Tomas Harrysson (C) skriver om förändringarna som genomförs inom skolan i Älmhults kommun.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Gusten Mårtensson (C) och Tomas Harrysson (C) skriver om förändringarna som genomförs inom skolan i Älmhults kommun.

Den politiska oppositionen i Älmhults kommun ondgör sig över en summa på totalt 4,5 miljoner av utbildningsnämndens budget som vi inte är överens om. Det är 0,75 procent av kostnaderna. Tror de verkligen att avsaknaden av 0,75 procent raserar verksamheten?

Det är glädjande att så många är engagerade i de politiska beslut vi fattar i kommunen och i utbildningsnämnden, något som har märkts i de senaste veckornas medierapportering.

Kommunal ekonomi är inte helt enkelt men det gäller att hålla isär begreppen så att rätt blir rätt. Att spara handlar om att minska kostnader men man kan också flytta kostnader för att säkerställa att de pengar man har utnyttjas på bästa sätt.

I den totala kommunala nettobudgeten för 2020 tillfördes nämnderna runt 60 nya miljoner plus 20 miljoner för årets löneökningar. Av dessa pengar fick utbildningsnämnden 25 miljoner plus 10 miljoner för löneökningar. Mycket pengar har alltså tillförts skolans budget.

I samband med att utbildningsnämndens internbudget beslutas så fastställs samtidigt barn- och elevpengen. Det är den resurs som finns för varje enskilt barn. Denna peng ökar också 2020 med några procent utöver löneökningen till samtliga barn och elever oavsett om man går i förskolan, grundskolan eller gymnasiet.

Anledningen till att vi flyttade 3 miljoner, vilket är 2,8 procent av förskolans budget, var att det är lite färre barn detta år då det var relativt få födda både 2018 och 2019 i jämförelse med den årskull som nu börjar skolan.

Det är alltså inget beslut att antalet barn per pedagog skall öka utan enbart en anpassning till de volymer som finns inom respektive verksamhet.

Grundskolan behöver helt enkelt pengarna bättre då de har ett ökande elevantal. Hade vi inte gjort denna överflyttning hade vi troligen inte haft råd att behålla våra uppskattade mentorer på Linnéskolan som skapat lugn, trivsel och ökad måluppfyllelse.

Förändringen med skolbibliotekarierna är kännbar. Denna åtgärd innebär en centralisering av tjänsterna och för vissa skolor blir det en försämring men även en förbättring för någon skola som tidigare inte alls haft någon skolbibliotekarie.

Storleken på förändringen är 1,5 miljoner kronor som någon tidning hävdar är fem av sju tjänster. Detta är ännu inte förhandlat varför det inte går att säga exakt hur det blir. En tjänst brukar prissättas med 0,5 miljon kronor. I så fall blir det tre av sju tjänster som tas bort.

De förändringar vi gör innebär att vi kan stärka flera områden. Vi satsar på det förebyggande arbetet inom elevhälsan som tillförs en miljon, familjecentralen får mer resurser, vi satsar på koppling mellan skolan och det lokala näringslivet samt ytterligare områden vi behöver utveckla.

Totalt har utbildningsnämnden en nettobudget på 485 miljoner kronor. Med de intäkter som tillkommer genom statsbidrag och avgifter så hanteras en summa på över 600 miljoner.

Inför 2020 är vi politiskt nästan helt överens om hur budgeten ska användas, allt utom 4,5 miljoner.

Det är inte rimligt att debatten handlar om dessa 0,75 procent och att det skulle vara just dessa pengar som är skillnaden mellan framgång och katastrof.

Vi ser dock gärna att oppositionen på ett ansvarsfullt sätt bidrar till hur vi använder 600 miljoner på ett så effektivt sätt som möjligt.

Gusten Mårtensson (C), ordförande i Älmhults utbildningsnämnd

Tomas Harrysson (C), ledamot Älmhults utbildningsnämnd