Vi måste hushålla med planetens resurser

Replik Artikeln publicerades

Plastpåseskatten som riksdagen röstade igenom är som sagt en följd av EU:s förpackningsdirektiv. För att nå det satta EU-målet måste vi ner till max 40 plastpåsar per person 2025.

I Sverige använde vi förra året 102 plastbärkassar per person och regeringen gjorde därför bedömningen att vi inte kommer att nå EU-målet utan skatten som styrmedel. En bedömning som delas av Naturvårdsverket. Den insikten delas även av 50 andra länder i Europa, som redan har någon typ av skatt eller avgift på påsar. Över 90 länder har valt ett mer radikalt alternativ och förbjudit plastpåsar helt eller delvis. Här tycker vi att det är bättre med ett ekonomiskt styrmedel än förbud.

Andreas Malmberg, koncernchef Trioplast Industrier AB, skriver i sin artikel att alternativen till plastpåsarna, som tyg- och papperskassar, leder till kraftigt ökade koldioxidutsläpp och negativ miljöpåverkan. Det stämmer inte att papper och bomull övergripande är värre för miljön och klimatet. Vilket material som är bäst beror på en mängd olika saker, till exempel vilka råvaror och energikällor som används i produktionen.

Den analys som Andreas Malmberg hänvisar till, utförd av Danska Miljöstyrelsen, bygger på antagandet att det krävs två tygkassar för att kompensera för en plastpåse, vilket kan ifrågasättas då en tygpåse håller för fler kilo. För övrigt mäter Danska Miljöstyrelsen tygkassens effekter mot ozonlagret, men hade mätningen gjorts mot klimatet så hade slutsatserna sett annorlunda ut.

Vi uppskattar debatten som uppstått om resursanvändning och olika materials miljö- och klimatpåverkan. Men det som faktiskt är relevant i det här fallet - vad själva skatten syftar till - är ju mikroplaster. All plast har likvärdig negativ påverkan på miljön vid nedskräpning. Plast från förnybara källor bryts inte ned inom rimlig tid i naturen, utan riskerar precis som plast av fossil råvara att bli till mikroplaster.

Enligt uppgifter från Naturvårdsverket förbrukades ungefär 1 020 miljoner tunna och 67 miljoner tjocka plastbärkassar i Sverige 2018. Det räcker med att en liten bråkdel av dessa påsar hamnar i naturen för att det ska bli stora läckage av mikroplaster.

Precis som Andreas Malmberg säger så ligger Sverige i framkant vad gäller återvinning, vilket är mycket positivt.

Miljöpartiet välkomnar vidare diskussionen om plastanvändningen och förbättringspotentialen för hälsan, klimatet och miljön. Vad som är uppenbart är att samhället måste bli bättre på att ta tillvara det vi redan har och hushålla med planetens resurser.

Magnus P. Wåhlin (MP), gruppledare Växjö

Rebecka Le Moine (MP), riksdagsledamot

Debatten om plastpåsar går vidare.
Foto: Berit Roald
Debatten om plastpåsar går vidare.