Annons
Nyheter

Fängslande introduktion till Nietzsches tankevärld

När man blir trött på trams och struntprat är det skönt att Nietzsche finns inom räckhåll.
Nyheter • Publicerad 29 mars 2011
Illustration: Maximilien Le Roy. Ur boken.Foto: 
Foto: 
Illustration: Maximilien Le Roy. Ur boken.Foto: 

Med honom i bokhyllan har man alltid möjlighet att höra någon säga något väsentligt, något ärligt och sanningssökande. Dessutom med en god portion humor. Det är inte säkert att man håller med, men det kräver han inte heller. Bara det känns välgörande, rent av terapeutiskt, för den som nyss fått sin femtielfte inbjudan till en peppande frälsningsföreläsning med någon underbar och inspirerande kvarts- eller halvkändis.

Och vilken skillnad mot de kittlande massföredragen, när Nietzsche som rekordung professor i filologi i Basel höll sin föreläsning om grekernas och romarnas retorik och bara två studenter dök upp. Två. De akademiska kretsarna visste inte vad de skulle göra med honom. Han var minst sagt en udda figur i det annars harmlösa filologiämnet; han skrev med nerv och blod, han drog de stora linjerna, argumenterade med lidelse. Det verkade ovetenskapligt. Farligt. Men ändå – två studenter på föreläsningen!

Annons

Scenen blir gripande i den nyutkomna serieboken om Nietzsche, hans liv och verk. Fyra bilder - fyra serierutor - med sparsmakad text i bubblorna skildrar händelsen i Basel 1873. Färgskalan är brun, mörkt vinröd, violett. Det är verkningsfullt berättat, och sekvensen slår lätt rot i läsaren. Samma sak med de dramatiska skildringarna av filosofens ångestnätter. Man märker att det är ett filmmanus som tecknaren, Maximilien Le Roy, har bearbetat. Bild och text samverkar naturligt till en berättarteknisk enhet, och tanken går både till Kieslowski och Visconti. Färgerna - från sepiatoner till vinrött, svartvitt, havsgrönt, dovt blått och signalgult och rött används skickligt och ger emfas åt känslolägen och händelser. Det är fängslande, poetiskt. Och, som sagt, gripande.

Som när skolgossen Friedrich (han kallades "den lille pastorn" av skolkamraterna, ständigt lydig och välartad och därtill prästson som han var) trots att regnet öser ner inte springer hem från skolan, utan går i vanlig takt. Skolan har ju förbjudit lärjungarna att springa när de lämnar skolan?

Filosofen Michel Onfray - bekant bland annat för sin hedonistiska och materialistiska filosofi, på tvärs mot etablerad religion - står för det filmmanus som Le Roy har bearbetat till serieformen. Det har ännu inte blivit någon film av Onfrays manus. Men deras seriealbum är ett konstverk helt i sin egen rätt. (Det känns därför nästan lite futtigt att påpeka en detalj som att prästen som officierar vid Nietzsches begravning ser mer ut som en fransk romersk-katolsk lantpräst än en tysk protestantisk präst från förra sekelskiftet. Det är lappri i sammanhanget.)

Man sänder gärna en tacksamhetens tanke till det lilla Agerings bokförlag som vågat projektet på svenska. Den som tidigare umgåtts något med Nietzsche och hans tankar får en förnyad lust att greppa hans verk från hyllan. Och för den som inte tidigare gjort det kan Le Roys och Onfrays vackra bok – i förnämlig översättning av Jim Jakobsson - utan tvivel bli en inkörsport till en tänkare som är ständigt aktuell.

CHRISTER HUGO

Nietzsche. Att skapa sig frihet

Maximilien Le Roy, Michel Onfray

Översättning: Jim Jakobsson

Agerings bokförlag

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons