Annons
Nyheter

Rebecka Bohlin: De osynliga

I De osynliga undersöker Rebecka Bohlin hur de mest lågavlönade grupperna mår, hur deras arbetsvillkor ser ut och hur det kommer sig att lönerna kan hållas nere.
Nyheter • Publicerad 21 februari 2012
Rent hus till vilket pris?Foto: Hasse Holmberg/Scanpix.
Foto: 
Rebecka Bohlin. Foto: Kalle Larsson.Foto: 

Mirela städar på en skola i Stockholm mellan kl 6 och 10 varje dag. Sen jobbar hon igen mellan 16 och 20, då städar hon ett kontor på andra sidan stan. Resorna till och från hennes arbetsplatser tar 6 timmar varje dag. Tid som räknas som fritid och är obetald. Sin son, som är 5 år, hinner hon bara träffa på helgerna.

Mirela är ändå lyckligt lottad som har ett fast heltidsjobb med avtalsenlig lön. Det har långt ifrån alla i städbranschen, som har vuxit kraftigt de senaste åren, mycket tack vare Rut-avdraget. Det kostade skattebetalarna 1,4 miljarder kr 2011. En skatterabatt som i första hand går till en välavlönad medelklass som kämpar med livspusslet.

Annons

Men hur Mirela får ihop sitt livspussel uppmärksammas aldrig. Hon tillhör en stor grupp som det är väldigt tyst om. Det har Rebecka Bohlin velat ändra på med reportageboken De osynliga. Där undersöker hon hur de mest lågavlönade grupperna mår, hur deras arbetsvillkor ser ut och hur det kommer sig att lönerna kan hållas nere.

Bohlin träffar arbetare, mest städare, i Stockholm, London och Hamburg plus forskare, fackliga representanter med flera och bilden av en stor grupp med låga löner, obekväma arbetstider och otrygga arbetsvillkor växer fram. De som utnyttjas värst är migranter med eller utan papper. Och majoriteten är kvinnor.

Globaliseringen har fört med sig att arbetsmarknaden har förändrats, industrijobben har flyttat utomlands och de har delvis ersatts av nya inom servicesektorn. I städbranschen, pekar Bohlin på, finns det gott om oseriösa företag som låter människor arbeta för usla löner och på osäkra villkor som gör att de hamnar utanför trygghetssystemen. Och inte mycket görs för att ändra på förhållandena.

EU:s fördrag gynnar i första hand företagens och kapitalets fria rörlighet. Arbetslivet har blivit mer flexibelt, vinsterna större och lönerna mindre för stora grupper. Inkomstklyftorna växer, skattetrycket minskar och som en konsekvens därav urholkas välfärden. Det drabbar särskilt de grupper som inte har råd med privata försäkringar.

Samtidigt visar Bohlin hur de fackliga rättigheterna sätts på undantag, vilket Laval-domen i EU häromåret tydligt visade. Man ansåg det helt ok att lettiska byggnadsarbetare som jobbade här gjorde det på mycket sämre villkor än svenska jobbare.

Bohlin betonar att facket attraherar få idag, det förmår inte ställa om sig. I boken förs det fram mycket hård kritik mot fack både i Sverige och andra länder för att de idag mer fungerar som serviceinstanser än kamporganisationer. En rörelse som hjälper medlemmar, men inte slåss för deras rättigheter. Inte konstigt då att medlemmarna flyr. Tiderna har förändrats, och därför måste facket bli mer stridbart och utåtriktat, verka på många fronter och bygga internationella allianser, framhåller Bohlin. Med De osynliga har debatten tagit sin början.

Eva Dandanelle

Rebecka Bohlin: De osynliga

Om Europas fattiga arbetarklass

Atlas reportage

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons