Slarvigt skrivet om legendarisk könsrockare

De senaste åren har Eddie Meduza blivit föremål för mer nykter uppvaktning än under sin levnad. För några år sedan visade SVT den fina dokumentären Eleganten från vidderna och förra året slog Smålands museum publikrekord när det tog hit utställningen Eddie Meduza was here. En innehållsrik utställning som fick skrattet att fastna i halsen.

Visst handlade Eddie Meduza/Errol Norstedt om mera brännvin och fest, men det var mera brännvin hela tiden och alldeles för mycket. Han dog i sviterna av sin alkoholism i sitt hus utanför Tingsryd 2002, 54 år gammal. Han levde hårt, ändå från början. Hans uppväxt är en skrämmande berättelse om barn som far illa. Misshandel, mobbning, alkoholism, fattigdom, ändlösa flyttar och kanske även sexuella övergrepp. Redan när han var liten började han använda humorn som överlevnadsstrategi och sin svåra uppväxt nämnde han sällan.

Bara man é fantastisk berättar kronologiskt om Errol Norstedts liv som sig själv och som Eddie Meduza. Han var produktiv och kreativ. Spelade flera instrument och skrev mängder av låtar. Han spelade in skivor på skivbolag och drösvis av kassetter med sketcher och låtar i sin egen Studio Ronka. Han turnerade för utsålda folkparker. Älskad av raggare och bönner. Avskydd av väldigt många andra. Med låtar som Fruntimmer ska en ha å knulla mä är det inte så märkligt. Själv menade han att han var missförstådd. Att hans ironier aldrig gick fram. Mera brännvin handlade inte om att få folk att supa, utan om hans egen alkoholism. Hans eget förhållande till kvinnor verkar trots allt ha varit både respekt- och kärleksfullt.

När det gällde musiken kämpade han länge för att slå igenom som seriös artist, men när de skivorna floppade en efter en, medan det mer köttiga tramset gick hem som ett flak öl i en raggarbil, så var det han kom att ägna sig åt. Eddie Meduza levde rövare och var en rolig typ. Errol Norstedt var en religiöst grubblande, alkoholiserad ensamvarg som trivdes bäst i skogen.

Den här boken är skriven av fyra personer. Det är synd. Börge Lundgren är pseudonym för Börge Hellström (halva deckarduon Roslund–Hellström) och journalisten Theodor Lundgren. Därtill är Errol Norstedts syster och sambo medförfattare. Språket är ofta riktigt dåligt och förlaget borde ha kostat på sig en rejäl korrläsning.

Men bakom det bristfälliga hantverket finns en drabbande berättelse om en olycklig människa som gjorde vad han kunde för att roa och reta. Retar gör han nog inte längre, men roar det gör han än.

Camilla Carnmo