GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Alltför många i Kronoberg dör av plötsligt hjärtstopp

De flesta som drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus dör. Endast 9 av 91 drabbade i Kronoberg överlevde 2019, trots hjärt-lungräddning. För att rädda fler liv måste landets regionpolitiker och Sveriges kommuner och regioner agera för att korta ner ambulansernas utryckningstider.
Debatt • Publicerad 22 oktober 2021
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det behövs fler hjärtstartare i bostadsområden och fler bör investera i hjärtstartare, skriver artikelförfattarna.
Det behövs fler hjärtstartare i bostadsområden och fler bör investera i hjärtstartare, skriver artikelförfattarna.
Foto: Henrik Holmberg / TT

Plötsligt hjärtstopp innebär att hjärtat av olika orsaker stannar och orsakar syrebrist. Hälften av dem som drabbas är till synes friska människor utan tidigare symptom. Majoriteten är medelålders och äldre, men även unga, vältränade drabbas. Utanför sjukhus drabbas varje år ungefär 6 000 personer i Sverige av hjärtstopp där hjärt-lungräddning påbörjas. Endast 600 överlever.

Varje minut utan livräddande insatser minskar chansen att överleva. Därför är det allvarligt att ambulansernas utryckningstid mer än fördubblats, från fem till tolv minuter på riksnivå sedan 90-talet. Forskning visar att 3–4 minuter kortare utryckningstid kan rädda ytterligare 200–300 liv varje år.

Hjärt-lungräddning i väntan på ambulans ger den drabbade mer än dubbelt så stor chans att överleva. Om en hjärtstartare används inom tre minuter ökar överlevnadschansen till 70–80 procent. Därför måste vittnen på plats snabbt ringa 112, utföra hjärt-lungräddning och hämta hjärtstartare.

De flesta hjärtstopp sker hemma, men få hjärtstartare finns där människor bor. Många känner inte heller till var de finns. En ny Sifo-undersökning som Hjärt-Lungfonden har beställt visar att mindre än en tredjedel av svenskarna vet var närmaste hjärtstartare finns där de bor.

Åren efter år 2000 fördubblades antalet överlevande i plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Bakom trenden låg räddningstjänst och polis utrustade med hjärtstartare, men också privatpersoners agerande. De senaste tio åren har överlevnaden inte förbättrats alls. För att rädda fler liv krävs:

• Kortare responstid. Landets regionpolitiker och SKR måste agera på de ökande utryckningstiderna. Det kräver nationella mål och uppföljning för larmcentralernas hantering av 112-samtal om misstänkta hjärtstopp. Detsamma gäller ambulansernas tillgänglighet, som varierar stort mellan regioner.

• Fler och synliga hjärtstartare. Alla utryckningsfordon i Sverige bör ha hjärtstartare. Det behövs fler hjärtstartare i bostadsområden och fler bör investera i hjärtstartare. Alla hjärtstartare ska synas väl och registreras på hjartstartarregistret.se.

Varje år dör cirka 5 400 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige, trots hjärt-lungräddning. Nu behövs en gemensam kraftsamling för att fler kronobergare ska överleva.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd

Johan Herlitz, läkare, professor i prehospital akutsjukvård, Högskolan i Borås

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.