Annons

Dags för det nya regionstyret att minska ojämlikheten i hjärtvården

Utbildning, inkomst och bostadsort påverkar möjligheterna att få god sekundärprevention efter en hjärtinfarkt. Nu har en ny riktlinje för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom tagits fram. Målet är att minska den befintliga ojämlikheten i vården samt att minska återinsjuknande och död i hjärtsjukdom. Nu uppmanar Riksförbundet HjärtLung den nya regionledningen att agera.
Debatt • Publicerad 7 november 2022
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I Sverige lever cirka två miljoner människor med någon form av hjärtkärlsjukdom.
I Sverige lever cirka två miljoner människor med någon form av hjärtkärlsjukdom.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

I Sverige lever cirka två miljoner människor med någon form av hjärtkärlsjukdom. Kranskärlssjukdom är den vanligaste formen av hjärtkärlsjukdom och hjärtinfarkt den vanligaste akuta händelsen.

Sekundärprevention, det vill säga behandling av riskfaktorer inklusive ohälsosamma levnadsvanor, är en betydande del av behandlingen vid kranskärlsjukdom, och syftar till att minska återinsjuknande samt att förbättra patienternas livskvalitet.

Annons

I dagsläget finns det stora geografiska skillnader i måluppfyllelsen, samt utifrån patienternas utbildningsnivå och inkomst, vilket talar för en betydande ojämlikhet i vården.

Specialister från hjärtsjukvården har nu, på uppdrag av Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, tagit fram en riktlinje för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom.

Åtgärderna är väl definierade. Nu är det upp till regionen att se till att den också blir verklighet för patienterna.

Vad bör regionen satsa på?

• Tillgång till patientutbildning behöver öka och material anpassas till olika grupper med samtal om vikten av hälsosamma levnadsvanor i samband med hjärthändelsen.

• Hjärtrehabiliteringen med riktad och entydig information som Hjärtguiden, bör erbjudas alla som drabbats av hjärtinfarkt, genomgått ballongvidgning eller bypassoperation.

• Fler fysioterapeuter behövs eftersom fysioterapeut-ledd träning är en viktig del av behandlingen efter hjärtinfarkt.

• Satsa på sjuksköterskeledd uppföljning av patienter med kranskärlssjukdom inom primärvården, på det sätt som i dagsläget finns för patienter med diabetes.

Kennert Nilsson, länsordförande för Riksförbundet HjärtLung Kronobergs län

Annons
Annons
Annons
Annons