Debatt: Övertro på digitaliseringens värde i svensk skola
I Sverige har många skolpolitiker en övertro på digitalisering i skolan. Den tidigare rödgröna regeringen gick till och med så långt, att den den 1 juli 2021 införde obligatorisk användning av iPads i samtliga förskolor, från ett års ålder. Enligt Världshälsoorganisationen ska skärmtiden helst vara lika med noll för barn under två år!
Det omfattande digitaliseringsarbetet i svensk skola har bidragit till att fysiska läroböcker blivit alltmer sällsynta i klassrummen. Forskningen pekar på att digitaliseringen av skolan har en negativ påverkan på elevers kunskapsinhämtning och koncentrations-förmåga. Dessutom visar ett flertal studier att skrivande på dator faktiskt ger sämre inlärning för elever än användning av papper och penna (Müller och Oppenheimer, 2014). Nu varnar forskare i hela Europa för alltför hög skärmtid. I Sverige väljer ansvariga myndigheter, som så ofta, att avvakta!
En jämförande studie beträffande digitalisering i svensk och tysk skola (Rosén & Billore 2021) visar på påtagliga skillnader i svensk och tysk utbildningspolitik. Både Sverige och Tyskland införde 2017 ̶ 2019 en ny nationell strategi, med förslag på åtgärder för att bättre utnyttja potentialen för informationsteknik i skolan. I Sverige har nästan alla elever sedan flera år tillbaka en laptop i skolan. I Tyskland påpekade ansvarig minister att
(1) först görs en satsning på pedagogik,
(2) därefter en satsning på digital teknik.
”Målet i svensk skolpolitik har istället varit en laptop till alla medan lärarna lämnats utan pedagogiskt stöd.”
Målet i svensk skolpolitik har istället varit en laptop till alla medan lärarna lämnats utan pedagogiskt stöd. Diskussionen om digitaliseringens inverkan på svenska elevers kunskapsutveckling har närmast lyst med sin frånvaro. Av de 365 sextonåriga elever som deltog i vår studie ville majoriteten i båda länderna arbeta med såväl digitala som fysiska läromedel.
I Stockholm slår profilskolor, som exempelvis franska Lycée Français Saint Louis, Estniska skolan och Tyska skolan, fortfarande vakt om handskriften. De utgår nämligen från det som sägs i forskningen, att man lär sig bättre genom att också skriva för hand. Vi instämmer med Svenska Dagbladets ledarsida (2023.05.02). Neuding som skriver att ”i väntan på ny lagstiftning och nya riktlinjer från Skolverket […] bör skolor fokusera på skrivande för hand och läsning i böcker”.
I en studie genomförd av Lärarnas Riksförbund (2016) svarade 52 % av lärarna att de producerade sina egna digitala läromedel, eftersom befintligt digitalt material i deras egna ämnen då var av för låg kvalitet eller inte tillgängligt. Enligt Holmberg, Linnéuniversitetet, (Smp debatt 23-05-06) vittnar lärarna fortfarande om ojämn kvalitet. De digitala läromedel och olika lärplattformar som idag finns lämnar mycket i övrigt att önska. Relevant fortbildning för lärare lyser dessutom skrämmande ofta med sin frånvaro!
Den styrande alliansen i Växjö drev år 2022 igenom extra pengar till fysiska läromedel. Liberalerna var drivande i den frågan och förordar sedan länge fysiska läromedel och inte enbart digitala. Den sittande regeringen satsar nu också över en halv miljard kronor på fysiska läroböcker.
Christina Rosén (L) Ledamot i kommunfullmäktige
Gunnar Nordmark (L) Ledamot i kommunfullmäktige
