Demokratin behöver allas röst – i vardag och val
Förtroende för samhällets institutioner och förankring av demokratiska värden byggs över tid. Våra institutioner – universitetet och länsstyrelsen– har en viktig roll i att möta demokratins utmaningar. Vi gör det inte ensamma. Alla behövs för att värna och stärka demokratin och motverka hot och hat i det offentliga samtalet.
I år fyller demokratin hundra år. Vi har, tillsammans med länets kommuner och regionen, åtagit oss att arbeta för en stärkt demokrati, bland annat genom en demokratideklaration. En av de konkreta insatser vi gör är en livesänd seminarieserie om demokrati i åtta delar.
En av demokratins grundbultar är fria och rättvisa val, vilket i sin tur bygger på tilliten till en opartisk och professionell valadministration, något som länsstyrelsen särskilt bevakar och utvecklar. I förra årets amerikanska presidentval såg vi ett kraftigt ifrågasättande av denna grundbult men valadministrationen stod på sig trots starka påtryckningar från högsta ort. Detta blev avgörande för utgången i det amerikanska presidentvalet.
Även i Sverige har vi sett ett ökat ifrågasättande av valsystemet. Nu utreds insatser för att stärka valprocessen, till exempel med tydligare regler för röstförfarandet. Öppenhet och transparens är viktigt för att skapa tillit. Den som går till valurnan ska känna sig helt säker på att rösten verkligen räknas.
Universiteten är en vital del av demokratin; kritiska, konstruktiva och långsiktiga. En demokrati behöver kunna leverera frihet, arbete och välfärd och det politiska systemet måste lyfta fram och jämka motstridiga intressen och samtidigt basera beslut och genomförande på fakta och kunskap. Universiteten bidrar genom forskning och utbildning med kunskap utan ovidkommande hänsyn till pengar, makt, etnisk tillhörighet, funktionsvariationer, kön, sexuell läggning eller ålder. Kunskapen bildar fundamentet för välunderbyggd politik och individers växande. I utbildningen läggs grunden för nästa generation att bli kunniga och ansvarstagande medborgare.
Vi ser främst tre hot mot det demokratiska samhället:
• Meningsutbytets kvalitet hotas av bristande respekt för kunskap, samhällsbärande institutioner och för varandra. Här har alla ett ansvar och institutionerna måste kunna ge stöd för goda ideal i en digital tidsålder.
• Totalitära lösningar kan framstå som snabbare och mer kraftfulla än demokratiska. Ekonomiska framgångar i Kina kan bli förebild och därmed kommer krav på starkare statlig dirigering. Drivet till sin spets kan detta åstadkomma en negativ spiral med minskad förmåga till det demokratiskt kunskapssamhällets problemlösning.
• Demokratins trovärdighet hotas om den inte ger lösningar på samtidens utmaningar. I ett globalt samhälle där människans påverkan på naturen ökar blir behovet av framgångsrik samhandling allt större. Det politiska systemet och kunskapsbildningen måste vitaliseras för att möta människors oro, konkreta behov och de globala utmaningarna.
I vår digitaliserade och globaliserade tid utmanas tilltron till institutionerna. För framtiden behövs allas deltagande, både i nationellt formad gemenskap för omsorg, institutioner för kunskapsbildning och demokratisk samverkan. Vi utmanar er som bor och verkar i vårt län och ansvariga för verksamheter att under detta jubileumsår identifiera och ta ansvar för minst en åtgärd som försvarar, stärker och förnyar det demokratiska samhällets förmåga att återupprätta ett grundat hopp om att vi tillsammans bygger en bättre framtid.
Maria Arnholm, landshövding i Kronobergs län
Peter Aronsson, rektor Linnéuniversitetet
”En av demokratins grundbultar är fria och rättvisa val, vilket i sin tur bygger på tilliten till en opartisk och professionell valadministration, något som länsstyrelsen särskilt bevakar och utvecklar.”
