GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Det svenska musikundret – utmanat

Under 1990-talet introducerades begreppet “musikunder” för att beskriva svensk musiks framgångar internationellt. Ace of Base, Roxette och Robyn var exempel på artister som då satte Sverige på den globala musikkartan. Därefter har Sverige blivit känt som piratnäste, streaming-nation, liksom låtskrivargeniernas och musikentreprenörernas land. För att säkra fortsatta musikframgångar behöver förutsättningarna bli bättre för såväl livemusiken som den inspelade musiken.
Robyn på scenen under Øyafestivalen i Middelalderparken i Oslo.
Robyn på scenen under Øyafestivalen i Middelalderparken i Oslo.
Foto: Kyrre Lien
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Efter 1990-talet och CD-erans stora framgångar kom Napster och piratkopieringen. Sverige blev känt som piraternas hemmahamn och de svenska musikbolagen tappade 60 procent av sina intäkter. Det dröjde en bra bit inpå 2010-talet innan Sverige var tillbaka, både ur ett musikskapande och tekniskt perspektiv, främst tack vare Spotify.

Musikundret kan sägas ha formats i skärningspunkten mellan den tekniska utvecklingen och musikskapandet. Parallellt med den pågående pandemin sker just nu drastiska förändringar i den globala musikindustrin, där Sverige riskerar att bli omkört av andra länder. Aggressiva uppköp av företag och plattformar, artificiell intelligens, royalty-fri musik och centralisering av distributionen innebär utmaningar framöver.

I en ny rapport till Entreprenörskapsforum beskriver jag hur en kritisk massa av mindre musikentreprenörer legat till grund för den kreativa mylla som gjort musikundret möjligt. Bara på ett album, "So Good" med Zara Larsson, jobbade ett 60-tal personer enbart med själva musiken. Räknar vi in alla som jobbar med marknadsföring, konsertbokningar, distribution, ekonomi, var hundratals personer involverade i just det albumet.

Musikundret grundar sig i en kombination av många faktorer som skapat förutsättningar för individer och små aktörer att fylla viktiga roller. Hela 76 procent av den svenska musikbranschen utgörs av enmans- eller fåmansföretag. Det är just dessa som drabbas i kriser och paradigmskiften.

De drabbades hårt av fildelningskrisen under 2000-talet, finanskrisen under 2008–2011 och nu den pågående coronakrisen. Genom intervjuer har jag identifierat 5 områden som branschens representanter ser som viktigast just nu:

1) En effektiv implementering av det nya europeiska upphovsrättsdirektivet. Utövare och låtskrivare måste kunna kräva rimlig ersättning och möjlighet till omförhandlingar.

2) Stödfunktioner till små företag, även enskilda utövare, främst i samband med kriser. Det finns ett behov av riktade insatser mot utövare och låtskrivare även efter att konserter och festivaler börjar genomföras igen.

3) En utökad satsning på exportstöd är nödvändig under de kommande åren. Sverige sticker ut bland de nordiska länderna med det jämförelsevis lägsta stödet.

4) Ökad transparens i streamingsektorn, liksom utredning om en eventuell övergång från den nuvarande hit-grundade ekonomiska modellen till en mer rättvis användarbaserad modell.

5) Utredning kring det som kallas friköpt musik, det vill säga när aktörer köper loss alla rättigheter och verken blir kortsiktiga intäktskällor snarare än långsiktiga tillgångar.

Förutom detta är jämställdhetsarbetet fortsatt mycket viktigt. Av de svenska låtskrivarna som tjänar mer än 300 000 kronor per år är bara 13 procent kvinnor.

Sammantaget, ska Sverige hålla liv i de tidigare musikframgångarna, samtidigt som livemusiken blöder med ett tapp av 85–90 procent av intäkterna under det senare året, gäller det att agera – nu.

Daniel Johansson, forskare Linnéuniversitetet

"Ska Sverige hålla liv i de tidigare musikframgångarna, samtidigt som livemusiken blöder med ett tapp av 85–90 procent av intäkterna under det senare året, gäller det att agera – nu."

Läs mer