GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

EU:s förslag hotar svenskt skogsbruk

I slutet av 1980-talet utfärdade EU-kommissionen det som kommit att kallas gurkförordningen. Det var ett gemensamt klassificeringssystem med kvalitetsnormer som skulle standardisera gurkorna inom unionen. De fick inte vara för böjda, för små eller för stora. Detta för att underlätta för både transport och konsumenter, sades det. Men i stället försvårade detaljstyrningen främst för enskilda och förordningen upphävdes senare i ett försök att förenkla handelsnormerna. Nu riskerar en detaljstyrning från EU av samma typ att sätta en hämsko på det svenska skogsbruket.
”Att försvåra för skogsägares brukande och sätta upp nya hinder för bioenergi är ett dåligt sätt att hantera klimatomställningen”, skriver Lena Ek och Paul Christensson på Södra.
”Att försvåra för skogsägares brukande och sätta upp nya hinder för bioenergi är ett dåligt sätt att hantera klimatomställningen”, skriver Lena Ek och Paul Christensson på Södra.
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Ett intensivt arbete pågår i EU inom ramen för ”den gröna given”. En av delarna omfattar hållbara finanser, där taxonomiförordningen är central. Den ska klassificera vilka investeringar och verksamheter inom EU som får kallas hållbara. Tanken är god. Men att tjänstemän i Bryssel ska detaljstyra vad som är hållbart är bäddat för problem. Inte minst för svenska familjeskogsägare.

Ett av förslagen gör gällande att enskilda skogsfastigheter över 13 hektar ska göra en kolbalansstudie. På gårdsnivå ska man visa hur man lyckas uppnå en klimatbalans inom 30 år efter avverkning. Det innebär inte bara ett administrativt gissel. Det är en omöjlighet för en enskild svensk skogsgård att leva upp till 30-årsgränsen. Våra planterade träd – som gran, tall, björk och ek – har en omloppstid på 70–100 år. Det är tiden det tar för träden att växa upp. Kolbalansen i brukandet måste därför ses i ett större perspektiv och göras på nationell nivå. Det totala bidraget är nämligen långt större än de utsläpp som sker. Tack vare det aktiva skogsbruket, har Sverige sänkt utsläppen snabbt och vår nivå är bland de lägsta i Europa. Under 2020 motsvarade bara Södras positiva klimateffekt en femtedel av Sveriges rapporterade utsläpp.

Samma typ av detaljstyrning går igen i fler förslag. Merparten av Södras 53 000 medlemmar har i dag individuella skogsbruksplaner med olika mål, vilket ger en naturlig mångfald i hur skogarna sköts. Med EU:s förslag om obligatoriska skogsbruksplaner och standardisering av skogsbruket skulle detta bli en omöjlighet, vilket påverkar skogsbruket och naturvården negativt.

I dag är det naturligt att balansera miljömål med produktion inom familjeskogsbruket. Södras 53 000 medlemmar har undantagit åtta procent av marken i frivilliga avsättningar för att gynna naturvärden och våra hyggen är mycket små, bara drygt två hektar (200 m x 100 m). Vårt skogsbruk är i dag förebild för många länder och denna utveckling har drivits fram under parollen ”frihet under ansvar”. Detta arbete kan nu komma på skam. Om nämnda förslag realiseras, skulle dagens svenska skogsbruk inte betraktas som hållbart i EU:s ögon. Det skulle innebära stora problem att få lån till investeringar och generationsskiften kan försvåras. Skogsägare som vill satsa på naturvårdsinsatser riskerar också att gå miste om stöd i olika former.

Att försvåra för skogsägares brukande och sätta upp nya hinder för bioenergi är ett dåligt sätt att hantera klimatomställningen. Men tillvägagångssättet att detaljstyra genom kvalitetskrav är bekant. Det finns dock stora skillnader mellan taxonomin och gurkförordningen. Utfallet från taxonomin kommer nämligen att beröra varje gård och hela skogsindustrin. En industri som både är central i klimatomställningen och länge har levererat en stor nettoexport till Sverige, vilket har bidragit till vår växande ekonomi och utveckling av hela landet. Med skogliga produkter kan vi fortsätta fasa ut fossila produkter som påskyndar klimatförändringarna och bygga det välstånd vi i dag tar för givet.

Därför måste regeringen fortsätta agera för att de skadliga detaljregleringarna inom taxonomin tas bort. Låt oss inte bortse från den långa erfarenhet som finns inom det svenska familjeskogsbruket. Låt oss inte upprepa misstagen från 1980-talet. Låt oss i stället lära av historien om gurkan.

Lena Ek
, ordförande Södra Skogsägarna

Paul Christensson, vice ordförande Södra Skogsägarna

"Låt oss inte bortse från den långa erfarenhet som finns inom det svenska familjeskogsbruket. Låt oss inte upprepa misstagen från 1980-talet. Låt oss i stället lära av historien om gurkan."

Läs mer