GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Fler elever behöver bli behöriga till gymnasiet

Svensk skola står i dag inför många utmaningar. Under år 2020 gick 14 procent av eleverna ut årskurs nio utan gymnasiebehörighet. Detta är ett bekymmersamt resultat. Gymnasiebehörighet är en grundläggande faktor för att framöver kunna få jobb och lyckas i livet. En rad olika åtgärder behövs för att öka andelen elever att klara skolan.
Debatt • Publicerad 19 oktober 2021
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Emma Falkbacken, MUF Kronoberg.
Emma Falkbacken, MUF Kronoberg.

I Växjö görs redan i dag olika insatser för att öka elevernas möjlighet att klara en gymnasiebehörighet. Ett exempel är Oliver Rosengrens reform Växjölöftet Sommar, vilket innebär att en elev som inte har fullständiga betyg i kärnämnena, som vid sidan om feriejobbet ska läsa upp sina betyg på lovskola. Under Pernilla Tornéus ledning i utbildningsnämnden hade hon ett tydligt fokus på ett ökat stöd till elever i behov av särskilt stöd, som nu fortsätter med Ida Eriksson i spetsen. Vi är inte nöjda, mer behöver göras.

Svenska elever har i dag betydligt färre undervisningstimmar i jämförelse med andra länder. Samtidigt måste baskunskaperna som räkna, skriva och läsa öka. För att komma upp i nivå med andra OECD-länders genomsnittliga obligatoriska undervisningstid bör undervisningen i Sverige öka med en timme per dag, med start i lågstadiet.

Rektorer måste ges förutsättningar att verka mer som pedagogiska ledare. En bra skola kräver ett bra ledarskap. I dag kan förstelärare få en högre lön än rektorer. Detta är orimligt om vi vill ge våra rektorer större auktoritet. Rektorer bör få än mer möjligheter att organisera sin inre organisation utifrån de förutsättningar som råder på respektive skola, exempelvis om skolan ska ha tvålärarskap eller andra alternativ. Det viktiga är att det finns ett utökat antal vuxna som kan möta och undervisa eleverna.

Friskolereformen är viktig för Sverige. Tack vare den har den svenska skolan utvecklats. Den har också bidragit till valfrihet, konkurrens och innovationer. En intressant aspekt är att friskolor presterar bättre än kommunala skolor i flera viktiga hänseenden. Konkurrensen verkar dessutom höja resultaten på kommunala skolor. Vad kan våra kommunala skolor lära av friskolornas resultat?

Lärare har i dag för begränsade befogenheter att upprätthålla ordning i klassrummet. Hälften av lärarna vågar inte ingripa i stökiga situationer med rädsla för att bli anmälda. Så får det inte gå till. Att agera utan fysiskt ingripande är den yrkesmoraliska startpunkten, fysiskt ingripande måste vara möjligt när situationen så kräver, det vill säga att avstyra konflikter. Skolan ska vara en plats fri från oro och kränkningar. I klassrummet ska det vara studiero. För att långsiktigt skapa just det behövs bland annat mindre elevgrupper, ökat särskilt stöd till elever som behöver det och att ordningsreglerna följs.

Elevhälsan är grundläggande för elevernas mående. Mår man psykiskt dåligt är det också svårare att lyckas nå bra resultat i skolan. Med en utökad och förstärkt elevhälsa riskerar färre att drabbas av psykisk sjukdom. En annan förebyggande åtgärd för att öka måluppfyllelsen är att få in mer fysisk aktivitet på schemat. I dag är Sverige ett av de länder som har minst idrottstimmar på schemat, medan färsk forskning visar på att unga bör röra på sig minst en timme per dag.

Målet ska vara att alla elever ska nå gymnasiebehörighet. För varje elev som inte klarar skolan behöver vi göra mer. Jag vill ha ett samhälle där varje individ gör sitt yttersta för att göra framtiden bra för sig själv och sina medmänniskor. Att klara grundskolan ger dig en nyckel, en nyckel till framtiden.

Emma Falkbacken, MUF Kronoberg

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.