Här är några frågor till Mikael Johansson (M)
Passiviteten i ledningen vad gäller bemanningen, det auktoritära styret, tondövheten inför IVO-kritiken och de ogenomtänkta förslagen från Hälso- och sjukvårdsdirektören har vandrat ut i olika media och uppmärksammats i Läkartidningen.
Här är några frågor jag hade velat ha svar på i intervjun: Är det rimligt att låta regionen själv utreda kostnadsökningarna för Räppesjukhuset och risken för en finansiell kollaps av sjukvården? Hela tillblivelseprocessen av det ännu inte plangodkända sjukhuset är manipulativ och grundas på missvisande konsultutredningar. Politikernas förhastade beslut om Räppebygge, två partier undantagna, och regionbyråkratins egenintresse att dölja sina bedömningar, gör att en oberoende revisionsbyrå borde granska det ekonomiska läget. Varför sker inte det, då en sådan extern granskning skulle öka trovärdigheten i utsagorna?
Johansson skyller på Ukraina men mer närliggande till kostnadskrisen är starkt minskade statliga anslag i förhållande till behoven. Detta då den nya regeringen föredrar skattesänkningar för höginkomsttagare framför stöd till vård och omsorg i kommuner och regioner. Många tiotals miljarder fattas enligt Sveriges Kommuner och Regioner bara för att behålla nuvarande standard. Hur många miljoner tappar Region Kronoberg i statligt stöd närmaste åren? Vad tycker Johansson om sina partivänners prioritering?
Ekonomin i den nära vården ska ses över men omställningen till nära vård ska snabbas på ”för det är där vinsterna ligger”, enligt Johansson. ”Vinster”, är det trovärdigt? I den underfinansierade nära vården är Kronoberg långt, långt ifrån nationella mål om 1 allmänläkare på 1100 invånare. Hyrläkareländet måste upphöra och varje kronobergare erbjudas sin egen läkare på vårdcentralen. Enligt tidigare planer ska 700 miljoner tas från den svältande nära vården för att finansiera sjukhuset i Räppe. Ligger det beslutet fast? Hur kan man tala om ”vinster” och att den nära vården ska jobba på ett nytt sätt med bland annat förebyggande insatser, detta utan att ha visat några resultat i kontrollerade försök?
Förebyggande insatser är bra när de bevisats i vetenskapliga medicinska studier. Men när politiker och tjänstemän svepande utlovar kostnadsminskningar och besparingar i vården genom förebyggande insatser finns det anledning att vara skeptisk. Det vore värdefullt om Smålandsposten talade med vårdens fotfolk, och primärvårdens vetenskapligt skolade läkare och sköterskor, och bad dem redovisa de vetenskapliga studier som finns. Redovisa om förebyggande insatser i Kronoberg dokumenterats och efter implementering kommer att spara stora summor såsom politiker påstår. Finner inte Smålandsposten sådan dokumentation är Johanssons fagra löften inget värda och finansierar definitivt inte något nytt sjukhus.
Bengt Järhult, läkare, Ryd
