Hellre vård av befintliga naturreservat än skapande av nya

Även om vi kronobergare inte som Ulf Lundell kan bo nära havet trivs också vi bäst i öppna landskap. Sådana kan vi uppleva i våra välskötta naturreservat. Problemet är att vår nya regering har beslutat att begränsa skötseln av dessa. Budgeterade medel har skurits ned med två tredjedelar!
Debatt • Publicerad 28 februari 2023
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vårt framtida landskap kommer att översvämmas av ovårdade naturreservat, skriver
Vårt framtida landskap kommer att översvämmas av ovårdade naturreservat, skriverFoto: Carl Johan Engvall

Vi som har gårdar och mark nära Libbhults ängar i gränslandet mellan Uppvidinge och Växjö kommuner har upplevt att de ambitioner som länsstyrelsen skriver sig ha i skötselplanen inte tas på allvar. Den planen säger att ”syftet med reservatet är att bevara ett småländskt välhävdat odlingslandskap med dess variation av värdefulla livsmiljöer och de typiska växt- och djursamhällen som karaktäriserar dessa miljöer i gynnsamt tillstånd.”

Istället för att vårda de särpräglade marker som redan avsatts för att påminna om forna tiders bruk har regeringen alltså beslutat att lägga pengar på att skapa nya naturreservat. I samma ögonblick som ett nytt reservat etablerats hamnar det i samma fack som Libbhults ängar. Vårt framtida landskap kommer alltså att översvämmas av ovårdade naturreservat.

Nu kan man naturligtvis göra gällande att naturreservat också skall kunna visa ett orört landskap där naturen själv får bestämma över sin framtid. Som när Osaby naturreservat bildades och barkborrarna skapade sitt eget eldorado. Till grannarnas förtret. Men Libbhults ängar har alltså sedan urminnes tider varit ett civiliserat landskap. Och har rätt att så förbli.

Länsstyrelsen har på uppdrag av Naturvårdsverket det övergripande ansvaret för förvaltningen av Libbhults ängar. Men det är områdets arrendator som ser till att det ansvaret också omsätts i konkret handling. Med sina djur försöker han se till att ängarna förblir vad de var ämnade för. Men det är svårt för nötkreaturen att beta och hålla rent där stora träd med rätt att dö fallit omkull och lämnats därhän. Dessutom riskeras djurens hälsa när uppslag av ekplantor inte undanröjs. Och som om inte det vore nog så kan arrendatorn förlora det EU-stöd som Jordbruksverket råder över om djuren inte gör sitt jobb.

Det är inte bara landskap som vi vill se som öppna. Öppenhet borde också gälla våra myndigheter. Men det är knappast något som Kronobergs länsstyrelse tagit fasta på. När man besöker länsstyrelsen inträder man i ett skumrask som den delar med Växjö tingsrätt. Receptionen är obemannad men i en telefon utanför receptionen erbjuds man att ringa gratis till den länsstyrelse som sitter på andra sidan ett draperi! När den osynliga växeln vid mitt besök kopplade vidare till den medarbetare som jag ville tala med svarade den personen inte. Också växeln förblev tyst!

Oliver Rosengren, du är vår riksdagsman, ung nog att känna ansvar för framtiden. Jag tycker att du skall se till att Kronobergs läns odlade landskap kan få rätt vård och att de lantbrukare som får betala arrende för att göra det jobbet får allt det stöd av ansvariga myndigheter som de med rätta kan kräva.

Bengt Johannisson, skogsbrukare i Karryd invid Libbhults ängar

”Oliver Rosengren, du är vår riksdagsman, ung nog att känna ansvar för framtiden. Jag tycker att du skall se till att Kronobergs läns odlade landskap kan få rätt vård och att de lantbrukare som får betala arrende för att göra det jobbet får allt det stöd av ansvariga myndigheter som de med rätta kan kräva.”
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.