Annons

IST Lärande - sista spiken i kistan för skolan

Lärare är fortfarande bättre lämpade än IT-tekniker att avgöra hur undervisningen ska gå till, skriver Hanna Magnusson, lärare och skyddsombud vid Växjö Katedralskola. Hon menar att problemet med lärplattformen IST Lärande också är av pedagogisk art och inte enbart teknisk.
Debatt • Publicerad 6 oktober 2018
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Växjö kommuns skolor använder sig av lärplattformen IST Lärande. Hanna Magnusson är kritisk till hur det fungerar.
Växjö kommuns skolor använder sig av lärplattformen IST Lärande. Hanna Magnusson är kritisk till hur det fungerar.Foto: JESSICA GOW / TT

Jag vill börja med att travestera Axel Oxenstierna: Kära allmänhet, om ni visste med vilken ringa kunskap skolan styrs!

I en artikel i Smålandsposten den 3 oktober kan man läsa om lärplattformen IST Lärande och systemets tekniska brister. Med tjugo års erfarenhet av undervisning i såväl svenskt skolsystem som på International Baccalaureate anser jag att problemet med IST Lärande också är av pedagogisk art och inte enbart teknisk. Systemet bygger på en rad missförstånd kring hur god undervisning fungerar. Jag vill lyfta fram några sådana.

Annons

I IST Lärande får eleverna all information kring planering, uppgifter och feedback väl inlindad i direkta citat från ämnesplaner och kunskapskrav. Detta gör att allt blir mycket vagt och otydligt. Att lärare ska utgå från ämnesplaner och kunskapskrav är en självklarhet men vid exempelvis enskilda uppgifter och feedback till elever måste styrdokumenten brytas ner och bli begripliga. Kunskapskraven är summativa och ska användas vid kursens slut. Om de appliceras på enskilda uppgifter blir feedbacken alltför generell. Eleverna förstår inte hur de konkret ska göra för att förbättras. Läraren tvingas i så fall ge dubbel feedback, vilket gör arbetet ineffektivt. Styrdokumenten är framför allt lärarens arbetsredskap.

Att de svenska ämnesplanerna och kunskapskraven också har kritiserats starkt tycks ha gått utbildningsförvaltningen helt förbi. Uppgifter som formuleras direkt utifrån ämnesplaner och kunskapskrav blir alltför vida och ogripbara. Eleverna kan inte lösa dem och vi har hört föräldrar uttala sig i exempelvis reportage på P1 om hur de, trots hög akademisk examen, har fått låga betyg på uppgifter de har gjort åt sina barn. I många fall har välutbildade föräldrar inte ens förstått uppgiften.

Att IST Lärande utgår från en uppgiftsbaserad undervisning och examination är ett problem i sig. Övningsuppgifter och examinationsuppgifter skickas ut via lärplattformen och därmed har inte enbart eleven tillgång till uppgiften, utan även exempelvis föräldrar. Detta menar jag skapar stora orättvisor i betygsättningen. Naturligtvis gynnas de elever som vid behov kan få hjälp med att lösa uppgiften. Undervisningen bör inte baseras på hemuppgifter utan på lärarledda genomgångar samt övningar som till största del genomförs i klassrummet. All examination bör ske i klassrummet. Detta för en rättvis betygsättning men även för en minskad arbetsbelastning för eleverna.

Växjö kommuns verksamhetschef på utbildningsförvaltningen, Anders Elingfors, menar enligt Smålandspostens artikel att kritiken mot IST Lärande kan förklaras med att det alltid finns ett motstånd mot nya system. Detta är inget annat än en svepande generalisering. Elingfors avslöjar vidare sin bristande insikt i hur god undervisning och rättvis bedömning bör gå till då han försvarar IST Lärande och menar att man kanske måste anpassa arbetssättet efter systemet. Varför inte anpassa systemet efter en fungerande pedagogik? Jag anser att lärare fortfarande är bättre lämpade än IT-tekniker att avgöra hur undervisningen ska gå till.

Jag använder gärna en bra lärplattform till rent administrativa uppgifter och summativ bedömning men allt som rör undervisning och formativ bedömning sker bäst genom en direkt kommunikation mellan lärare och elev!

Hanna Magnusson, lärare och skyddsombud vid Växjö Katedralskola

Annons
Annons
Annons
Annons