Annons

Läromedelsbrist på Kronobergs skolor hotar jämlikheten

Det finns skolor i Kronoberg som inte har läromedel till samtliga elever – det visar nya Läromedelsundersökningen. Nu måste Utbildningsdepartementet agera för att alla elever ska få tillgång till kompletta läromedel i alla ämnen och årskurser, skriver Fredrik Bengtsson på kunskaps- och läromedelsföretaget NE.
Debatt • Publicerad 14 januari 2022
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Sverige är sämst av alla nordiska länder på att skapa en likvärdig skola – det visar den senaste PISA-undersökningen. En av förklaringarna är bristen på uppdaterade, objektiva och tillgängliga läromedel.

För att förbättra situationen sjösatte regeringen hösten 2019 Läromedelsutredningen. Men när utredningen efter två år presenterade sitt slutbetänkande i augusti 2021 saknades fortfarande en analys av hur många skolor som faktiskt saknar läromedel.

Annons

Därför har vi skapat Läromedelsundersökningen, en kartläggning där NE frågat landets grund-, sär- och gymnasieskolor om kvalitet och tillgång till läromedel. Glädjande nog är 9 av 10 skolor nöjda med kvaliteten på läromedel i Sverige. Men där slutar också de positiva nyheterna.

I Läromedelsundersökningen 2021 uppger 5 av 10 skolor i Kronoberg, 50 procent, att de inte har läromedel till samtliga elever. I Sverige som helhet svarade 276 av 538 skolor, 51 procent, att de inte har läromedel till samtliga elever.

Elevers rätt till utbildning av hög kvalitet ska inte avgöras av vilken kommun de bor i, vilken skola de går i eller vilka ämnen de läser. För att alla elever ska få en likvärdig tillgång till kompletta läromedel anser vi att följande bör ske:

1. Centralisera inköpen

NE ser det som en självklarhet att lärare ska ha inflytande över inköpen av läromedel. Däremot utgör det ingen garant för likvärdighet och riskerar att bli personberoende. Ett sätt att garantera ett grundutbud av läromedel i alla ämnen är att tillämpa en central styrning av inköpen, där rektorer och lärare ges stort inflytande i processen.

2. Mät räckvidden

Tillgången på läromedel bör mätas i hur många elever som faktiskt nås. Att, som vissa förespråkar, mäta tillgången utifrån inköpsutgifter riskerar att värdera dyra och tryckta läromedel högre, oberoende av innehåll och räckvidd. I Läromedelsundersökningen 2021 uppger 42 procent av de skolor som lider brist på läromedel att ekonomin inte är det största hindret.

3. Starta en läromedelsnämnd

Skolors läromedel bör utvärderas och kvalitetssäkras löpande i en nyinstiftad läromedelsnämnd. Den bör ta fram kvalitetskriterier för läromedel, ansvara för löpande kontroll samt tydliggöra när ett icke reviderat läromedel har passerat sitt bäst före-datum. Det är inte ett ansvar som endast bör landa på skolorna.

Vår förhoppning är nu att Utbildningsdepartementet agerar utifrån hur situationen faktiskt ser ut i landets skolor. Alla elever och lärare i Kronoberg borde ha tillgång till objektiva, lättillgängliga och uppdaterade läromedel, så att fler kan lära sig mer.

Fredrik Bengtsson, vd för kunskaps- och läromedelsföretaget NE (Nationalencyklopedin)

Annons
Annons
Annons
Annons