GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Maten är vår gemensamma angelägenhet

Publicerad 18 november 2021
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Roger Gustafsson, LRF.
Roger Gustafsson, LRF.
Foto: Andreas Yngvesson

LRF kan i en aktuell beräkning visa att kostnaderna för oss svenska lantbrukare de senaste månaderna ökat med ofattbara 4,1 miljarder kronor på årsbasis. Det har slagit hårt mot våra drygt 2000 lantbruksföretag i Kronobergs län, som bidrar med mat till samhället och som dessutom genererar skattepengar till bland annat vår vård och skola. Här finns exempelvis nära 4 procent av Sveriges totala mjölkproduktion och 4,3 procent av den totala nötköttsproduktionen.

Efter klimattoppmötet i Glasgow var alla överens. Ska vi vända utsläppskurvan måste många länder och sektorer göra mycket mer och snabbare. Men samtidigt som vi står med ena benet mitt i en klimatkris, är vi på väg in i en begynnande global matbrist. Kostnaderna för att producera mat har exploderat den senaste tiden.

Att ge premier så att konsumenter ställer om till elbil är bra. Men hur ska vi här i länet, som producerar maten ställa om? Klimatåtgärderna måste anpassas för matproduktionen redan från början.

Vi är stolta över att vara en del av världens mest hållbara lantbruk, att skapa arbetstillfällen på vår ort och hålla vår landsbygd levande. Men vi har knappt återhämtat oss från torkan 2018. Ska ett av världens mest hållbara lantbruk klara dessa tuffa tider krävs det att regeringen arbetar fram ett stödpaket, precis som det gjordes för andra yrkesgrupper under pandemin. I Norge har regeringen redan agerat. I dagarna beslutades om att ge jordbruket ett kraftfullt krisstöd för att kompensera för de kraftigt höjda priserna.

Den svenska regeringen behöver visa samma beslutsamhet. För oss är det viktigt att stödpaketet har en tydlig hållbarhetsprofil. De många investeringar som gjorts av enskilda lantbrukare för en hållbar omställning på våra gårdar får inte ha varit förgäves. Därför har vi lämnat över ett förslag till regeringen på sex punkter:

• Tillfälligt riktat stöd till lantbruket: Utformas som 2018 års stöd vid extremtorkan.

• Biopremie för biodrivmedel: Ett stöd när rena biodrivmedel används i lantbruket.

• Riktat stöd för investeringar i svenska biodrivmedelsanläggningar: Riktat investeringsstöd eller utvidgade gröna statliga kreditgarantier.

• Jordbruksavdrag: Gör en grön skatteväxling där ett nytt skatteavdrag ersätter dagens skattenedsättning på diesel.

• Återbetalning av dieselskatten: En kortsiktig förstärkning av det befintliga återbetalningssystemet för jord- och skogsbrukare.

• Styrmedelsanalys: Regeringen bör göra en skyndsam konsekvensanalys av de befintliga styrmedel som påverkar lantbrukarnas lönsamhet negativt.

Utan ett stödpaket riskeras att priset på mat att höjas i butiken för oss alla. Dessutom måste snabbare prishöjningar på mat i Sverige vägas av mot risken för ökad import, en möjlig konsekvens om hushållen inte har råd att betala för de ökade priserna av vår svenskproducerade mat.

Vi lantbrukare i Sverige är i den absoluta tätpositionen inom djurhälsa och hållbar matproduktion, och vill fortsätta att jobba för att bli ännu mer hållbara och minska vårt fossilberoende ytterligare. Så hjälp oss nu politiker att få det här till stånd! Maten är vårt gemensamma ansvar.

Roger Gustafsson, regionordförande i LRF Sydost

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.