Politiker måste ta intryck av den allmänna opinionen
Vi får ofta höra att vi skall vara stolta över vår demokrati, men förutom att lägga vår röst på ett parti vart fjärde år har vi små möjligheter att påverka en politisk majoritet. Man skulle tom kunna säga att det råder en slags ”demokratisk diktatur”, där majoriteten driver igenom sina beslut utan att låta sig påverkas av den allmänna opinionen i vissa frågor.
Omsorgsnämnden består av 15 ledamöter, där den politiska majoriteten är fördelad på KD, C, L, MP och M (fyra ledamöter) och oppositionen av V, SD och S (fem ledamöter).
Om vi tar ovannämnda beslut om åldringsvården i kommunen funderar man på om det kunnat få ett annat utslag. SD kom med förslag om återremittering, vilket i praktiken var detsamma som en röst på majoritetens förslag.
Om detta berodde på politisk okunnighet hos SD:s representant eller brist på kommunikation mellan oppositionens ledamöter låter jag vara osagt.
Men om S, V och SD bildat en gemensam front med sju röster hade det krävts att en ledamot lämnat majoriteten och röstat för oppositionen för att förslaget om åldringsflytten skulle ha stoppats.
Om Kristdemokraterna hade följt sitt huvudpartis program hade aldrig detta förslag blivit verklighet, men i sitt svar till S lämnar partiets ledamot bortförklaringar som inte är trovärdiga.
Det troliga är att KD inte hade modet att gå emot majoriteten utan lojaliteten mot dem var större än sitt eget partis program med satsningen på sjukvård och åldringsvård.
Man får hoppas att S och V nogsamt noterar utslaget i denna fråga och påminner om det vid kommande val.
Intressant i sammanhanget är om vi som kommuninnevånare hade haft möjlighet att avsätta politiker, som före valet lovar att ingen åldring skall behöva flytta, men sen är delaktig i ett beslut som innebär det motsatta?
Man kan tycka att om politiker kan avsättas på grund av olämpligt uppträdande privat, så borde även svikna politiska löften kvalificera till detsamma.
Om allmänheten hade haft mer att säga till om kan man undra var kommunhuset hade hamnat, om fria hjälpmedel tagits bort, om P-skiva införts i centrum, om folkparken rivits, om Sydostleden varit asfalterad, om konstsnöprojektet förlagts till Fyllerydsskogen.
Kommun och region har två stora framtidsfrågor att besluta om, nämligen en ny simhall och ett nytt sjukhus. Vi kan hoppas att de politiker som är tillsatta att besluta i dessa frågor tar intryck av den allmänna opinionen och bygger dem på platser och till en kostnad i överensstämmelse med folkviljan.
Thage Davidsson
