Region Kronoberg måste förnya sin struktur och organisation
Liknande problem fast i mindre omfattning hade man för cirka tjugo år sedan. Då genomfördes en organisationsförändring där de båda sjukhusen slogs samman och därefter även klinikerna trots varningssignaler från tre organisationsforskare. Problemen kvarstår.
Varför behövs en ny organisation?
En omställning av vårdens struktur skulle kunna ändra på behovet av att bygga nytt sjukhus. Men det finns andra skäl också, med egen bärighet. Nuvarande organisation har inte löst nämnda problem. Avståndet från ledningen till golvet är för långt och ansvarsfördelningen inom vården är otydlig. Tre andra faktorer pekar också på att organisationen ej bidrar till utvecklingen.
KUNSKAPSSTYRNING. Det som skapar värde i organisationen är mötet mellan patient och de medicinskt kunniga, ett småskaligt möte. Organisationens uppgift är bland annat att fatta beslut som underlättar dessa möten. Då professionen har kunskap om dessa möten är det viktigt att deras inflytande ökar. Kunskapsstyrning går ut på att stimulera lärande, innovationer och nya arbetssätt.
SUBSPECIALISERING. Sjukhusläkarna blir alltmer subspecialiserade. Inom internmedicin finns sju till åtta olika specialiteter som kardiologi, njurmedicin med flera. Denna fragmentering av vården innebär att läkarna på dagtid endast sysslar med sitt ämnesområde. Fördelen är förhoppningsvis höjd kompetens, men detta ger också möjlighet att organisera vården annorlunda.
UTBUD AV VÅRD. Utbudet av vård i Region Kronoberg är i otakt med befolkningens behov. Exempel på detta är väntetider på fem-sex månader till mottagningar. Region Kronoberg behöver fler generalister, det vill säga fler primärvårdsläkare – Nära vårdläkare.
Många menar att en stor omställning av vården behövs. Det räcker inte med digitaliserade möten och AI (Artificell Intelligens). Den statliga utredningen om Närsjukvård fick stor genomslagskraft när den kom 2019. I Region Kronoberg kallas det Nära vård och innebär bland annat att sjukhusens specialistmottagningar ska ske nära patienterna i samverkan med primärvården. Om detta ska fungera krävs en organisatorisk enhet som får ett kraftigt resurstillskott.
Gör Närsjukvården attraktiv – de som arbetar där ska vara löneledande i regionen. De som vill får bilda produktionsenheter som kan liknas vid intraprenader. Från regionens ledning ska man få tydliga uppdrag med stora frihetsgrader att utföra uppdraget. Ersättning för produktion utöver uppdraget ska tillfalla enheten.
Båda sjukhusen ska ha bassjukvård. Därutöver krävs en långsiktig plan med tydlig fördelning av vårdens innehåll. Subspecialisering skulle exempelvis kunna medföra att all mag- tarmsjukvård sker i Ljungby.
Om specialistsjukvårdens mottagningar flyttas ut i Närsjukvården och de båda sjukhusen fördelar uppdragen kommer behovet av lokaler att se annorlunda ut i framtiden.
Därför är det rimligt att göra paus i byggandet.
En organisationsutredning bör vila på vetenskaplig grund och beakta kraven på Nära vård, kunskapsstyrning, två levande sjukhus och övriga krav som ställs från regionen. Men utredningen bör utföras av professionella inom området och ej av politiker eller administratörer inom Region Kronoberg.
Olle Wihlborg, pensionerad kirurg sedan fem år
”En omställning av vårdens struktur skulle kunna ändra på behovet av att bygga nytt sjukhus.”
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.