Annons

Replik: ”Skattefinansierad kultur i Sverige kan inte anses vara fri”

Simon Bring (SD) skriver i en replik till Gunnar Nordmark (L) att SD är emot att använda skattemedel till ”kultur och konst som provocerar, upprör eller hånar”.
Debatt • Publicerad 1 juni 2023
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Simon Bring (SD), ledamot i Region Kronobergs kulturnämnd och även kommunstyrelsens ordförande i Uppvidinge.
Simon Bring (SD), ledamot i Region Kronobergs kulturnämnd och även kommunstyrelsens ordförande i Uppvidinge.Foto: David Färdigh

Sverigedemokraterna vill att folket skall trivas i det offentliga rummet

Gunnar Nordmark (L) skriver i en debattartikel att SD:s kulturpolitik innebär att vissa individer eller grupper inte ska synas eller höras, att SD har en snäv syn på normalitet som sätter gränser för vilken kultur som skall få ta del av offentliga medel.

Annons

Gunnar beskriver i korthet hur det går till när kultur får del av skattemedel i Sverige och hänvisar till principen om ”armlängds avstånd”. Denna princip som i grund och botten handlar om att politiskt fristående institutioner bestämmer innehållet i den offentligt finansierade kulturen.

”Det är nämligen en omöjlighet att nå en situation där alla kulturutövare får del av skattemedel.”

Gunnar, du har rätt i att Sverigedemokraterna är emot att använda skattemedel till exempelvis kultur och konst som provocerar, upprör eller hånar. Vi vill att så många som möjligt skall trivas i det offentliga rummet. Vi är någorlunda ensamma om den hållningen i den politiska världen men vi är övertygade om att en majoritet av folket håller med oss och därför så är det viktigt för oss att föra den talan.

Det du inte nämner i din artikel är kritiken från till exempel ”Myndigheten för kulturanalys” i deras rapport ”Så fri är konsten”. Där poängteras att man inte kan påstå att kulturen är fri när bidragen fördelas ut från en politisk organisation. Eller som du själv uttryckte det på kulturnämndens senaste träff på regionteatern: ”Det går inte att likställa funktionen av Arts Council i Storbritannien med det svenska upplägget där anställda i en politisk organisation bestämmer innehållet i skattefinansierad kultur.” (fritt återgivet) Jag håller med både dig och myndigheten för kulturanalys om den slutsatsen, Gunnar. Skattefinansierad kultur i Sverige kan inte anses vara fri. Varför skall vi då låtsas att den är fri?

Idag så är det en stor mängd kulturutövare som inte får del av skattemedel och därmed inte syns eller hörs, som du uttrycker det. Det är nämligen en omöjlighet att nå en situation där alla kulturutövare får del av skattemedel. Det betyder att frågan snarare är: Hur lång är den där armlängden?

Sverigedemokraterna är i grunden konservativa, det betyder att vi närmar oss förändring med försiktighet och noggrann analys. Det kan upplevas som en motsatt inställning till liberalismens inneboende vilja att experimentera och förändra. Balansen mellan dessa två grundkrafter är dock hälsosam när vi närmar oss kulturen och borde i den bästa av världar kunna resultera i att skattemedel används för att förstärka livskraften i vårt kulturarv samtidigt som kulturen utvecklas i en organisk och lagom takt in i en framtid där så många som möjligt trivs i det offentliga rummet.

Simon Bring (SD), ledamot i Region Kronobergs kulturnämnd

Annons
Annons
Annons
Annons