Annons

Så skapas en stad som är bra att leva i

Under de senaste 20 åren har The Economist utsett de bästa städerna att bo i i världen.
Debatt • Publicerad 30 september 2022
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Mycket gröna ytor leder till ett bättre lokalt klimat och att människor rör sig mer och mår bättre.
Mycket gröna ytor leder till ett bättre lokalt klimat och att människor rör sig mer och mår bättre.Foto: Urban Nilsson, Smålandsposten

Totalt är det 178 stora städer i världen som utvärderas. Även om platserna i topplistan varierar så återkommer ungefär samma städer i toppen år efter år. I år utgjordes topp tre av Wien, Köpenhamn och Zürich.

Bland de faktorer som är med i utvärderingen finns allt från ett levande kulturliv till en innovativ ekonomi. Men tre faktorer spelar en avgörande roll för att städerna i toppen återkommer där år efter år.

Annons

För det första en fungerande bostadsmarknad och begränsad segregation. Två faktorer som är tätt sammankopplade. Om det är lätt att få tag på en prisvärd bostad så blir inte människor med begränsade ekonomiska möjligheter på samma sätt hänvisade till vissa områden. I Wien har detta åstadkommits genom en stark allmännytta som återinvesterar sina överskott i att bygga nya hyresrätter med fördelaktig hyra. Det gör att nästan alla, oavsett ekonomisk ställning, bor blandade i allmännyttan. Vilket i sin tur gör det lättare att upprätthålla bra och jämlika skolor och social service i alla områden. Inte minst leder liten segregation och stark social sammanhållning till trygghet och låg brottslighet.

Den andra faktorn är en fungerande trafik genom en väl utbyggd och prisvärd kollektivtrafik, och cykelinfrastruktur. Genom att majoriteten väljer att åka kollektivt eller cykla minskar köerna för de som måste använda bilen. Alternativet, att försöka minska köerna genom att ständigt bygga ut vägnätet, har aldrig fungerat någonstans.

Den tredje faktorn som är avgörande för att göra en stad bra att leva i är att den är grön, med parker och skyddade naturområden. Här var Köpenhamn en pionjär men alla dessa städer är gröna till uppåt 50 procent av sin yta. Mycket gröna ytor leder till ett bättre lokalt klimat och att människor rör sig mer och mår bättre.

Inga svenska städer finns i någon framträdande plats på listan. Privatiseringen av bostadsmarknaden har lett till en hög grad av segregation, vilket resulterat i otrygghet och kriminalitet. Det har också gjort att bostadskostnaderna har hamnat på astronomiska nivåer och gjort det svårt för ungdomar och inflyttade att få tag på bostad. Privatiseringen av skolor har ytterligare stärkt segregationen.

Ett starkt fokus på bilar och vägar har lett till att våra storstäder drabbats av trafikinfarkt, något som också spridit sig till medelstora städer.

Exploateringshetsen har också lett till att våra stora och medelstora städer har mindre andel gröna ytor än många jämförbara städer.

Oavsett vilken politisk färg man har borde dessa åtgärder för att skapa städer som är bra att leva i vara prioriterade. En stark allmännytta som återinvesterar sitt överskott i att skapa prisvärda bostäder för alla. En väl utbyggd kollektivtrafik som ökar framkomligheten för alla medborgare. Att behålla och skydda de gröna områdena i staden för klimatet och människors hälsa.

Svårare behöver det inte vara.

Lennart Adell Kind (MP), Växjö

Annons
Annons
Annons
Annons