GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ta arbetsmiljön på Linnéuniversitetet på allvar!

Just nu pågår en arbetsmiljöundersökning vid Linnéuniversitetet. Eller mera korrekt: just nu pågår något som kanske skulle kunna bli en arbetsmiljöundersökning. Det finns nämligen en betydande risk att alltsammans åter reduceras till en administrativ ritual med lågt informationsvärde.
Debatt • Publicerad 27 oktober 2021
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Linnéuniversitetet i Växjö.
Linnéuniversitetet i Växjö.Foto: Hilda Frankki

För hittills har Marianne Johansson-Hellström under sin tid som HR-chef vid Linnéuniversitetet inte vid något tillfälle genomfört en fullödig undersökning med systematisk resultatredovisning och analys.

Redan 2018 framförde facken, SACO-S och OFR/S, kritik mot bristerna. Men inget har hänt.

När jag själv kontaktar HR-chef Johansson-Hellström i ärendet får jag bara svepande svar – vilket stärker bilden av att uppdraget inte behandlas med det allvar som krävs.

Min förhoppning står nu till Smålandsposten. Kanske kan jag, allmänheten och universitetets nära två tusen anställda få begripliga besked här i offentligheten?

Grovt tecknat består Linnéuniversitetet av en centraladministration och fem fakultetskanslier där främst administratörer arbetar. Vidare finns 26 institutioner med lärare och forskare samt personal för lokal och service.

Det första problemet handlar om att HR-chef Johansson-Hellström inte gör relevanta jämförelser mellan olika enheter och personalkategorier. Den som är verksam vid något av de fem kanslierna får aldrig ta del av resultaten för de andra kanslierna eller för administratörerna centralt. Trots att det först är vid jämförelser som siffrorna går att värdera och förstå.

På samma sätt är det för institutionerna. Här behövs dessutom fördjupade analyser eftersom de har så olika ekonomiska förutsättningar. Kollegorna i statsvetenskap exempelvis, tilldelas avsevärt lägre belopp per student än kollegorna i socialt arbete som i sin tur får lägre belopp än medieproduktion. Vad betyder det för arbetsmiljön? Sådant får vi aldrig veta.

Statistiska bearbetningar av materialet är frånvarande. Det enda som redovisas är svarsfrekvenser på respektive fråga till respektive avdelning. Detta är ingen bearbetning – utan kan likställas med en kock som sätter fram ingredienserna men avstår från själva matlagningen. Jobbet är inte gjort!

Numera finns gedigen och instruktiv litteratur om digital arbetsmiljö. Ämnet renderas bara en fråga i den nuvarande enkäten; det tycker HR-chef Johansson-Hellström är fullt tillräckligt. Ytterligare ett exempel på att det finns utrymme för förbättringar.

Som universitet har vi ett särskilt ansvar. De undersökningar vi gör ska vara gedigna, genomarbetade och präglas av intellektuell hederlighet. Undantag för arbetsmiljöundersökningar finns inte. För rätt utförda bidrar de till både bättre trivsel och bättre arbetsresultat.

Dino Viscovi, mångårig medarbetare vid Linnéuniversitetet i Växjö

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.