GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Textilier – vårt onödigaste avfall

Varje år sätts 140 000 ton nya textilier på den svenska marknaden och bara en procent materialåtervinns. I genomsnitt köper vi svenskar 14 kilo textil per person och år och åtta kilo kastas i soporna.
Debatt • Publicerad 26 november 2021
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Världens första storskaliga automatiska anläggning för textilsortering, Siptex i Malmö, presenterades 2020.
Världens första storskaliga automatiska anläggning för textilsortering, Siptex i Malmö, presenterades 2020.
Foto: Johan Nilsson/TT

Textil har en väldigt stor klimatpåverkan, cirka fyra miljoner ton av koldioxidutsläppen kommer från svenskars konsumtion av textilier och klädindustrin genererar mer växthusgaser än vad flyget och sjöfarten gör tillsammans, enligt FN:s handelsorgan Unctad.

Men det finns lösningar – på samtliga SSAM:s återvinningscentraler finns insamling av textilier och i denna insamling kan man lämna i stort sett all textil, även sådant som är otvättat eller trasigt. Av den textil som samlas in på SSAM:s återvinningscentraler går 85 procent till återbruk och nio procent till återvinning av textilfibrer. Övrigt är i för dåligt skick eller består av rent skräp (källa: Human Bridge). Den senaste tiden har en rad initiativ på nationell nivå genomförts som möjliggör avancerad sortering och ökad återvinning. En infrastruktur byggs upp för att omhänderta använd textil på ett hållbart sätt.

Trots detta slängs fortfarande mycket textil i det blandade avfallet som går till förbränning. På de återvinningscentraler vi på SSAM driver utgör textil 12 procent av det som slängs i containern för blandat avfall till förbränning. Hushållens restavfall, det vill säga det man lägger i soptunnan hemma, innehåller fem procent textilier. Sammanlagt är det nästan 2 200 ton som går till spillo i onödan och som enkelt i stället kunde sorterats ut för återbruk och återvinning. Om textilierna i stället sorterades ut skulle avfallsabonnenterna bara i de fem Kronobergskommuner som äger SSAM spara 1,5 miljoner kronor per år, pengar som kan användas för att utveckla renhållningsverksamheten vidare i stället för att betala för att elda upp den här resursen.

Det bästa ut klimatsynpunkt är så klart om man förbrukar mindre textilier och använder de man har längre. I en rapport framtagen inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion konstateras att om textilier används tre gånger så lång tid som i dag minskar den totala miljöpåverkan av produktionen med upp till 70 procent om textilen ersätter ett nyproducerat plagg av jungfrulig råvara.

Vi på SSAM har som mål att minska det brännbara avfallet med 25 procent till 2025 och vi vill därför uppmana alla våra kunder i våra fem kommuner att bidra genom att sortera ut all textil för återbruk och återvinning. Den här veckan infaller den årliga ”Europa minskar avfallet” i många av Sveriges och Europas kommuner. På SSAM vill vi då fokusera lite extra på vårt onödigaste avfall, genom att ha extra personal på plats för att prata textil på våra större återvinningscentraler.

Tillsammans minskar vi avfallet!

Anna Tenje, ordf SSAM och kommunstyrelsens ordf Växjö kommun

Lars Altgård, ledamot SSAM och kommunstyrelsens ordf Lessebo kommun

Mikael Jeanson, ledamot SSAM och kommunstyrelsens ordf Tingsryds kommun

Bengt Germundsson, ledamot SSAM och kommunstyrelsens ordf Markaryds kommun

Bo Mazetti Nissen, ledamot SSAM och kommunfullmäktiges ordf Lessebo kommun

Jessica Cedervall, VD SSAM

Anders Lundgren, verksamhetsutvecklare cirkulär ekonomi, SSAM

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.