Annons

Våldet mot kvinnor leder till ökad hunger i världen

Nu avlöser kriserna i världen varandra. Och alla har de en sak gemensamt; de drabbar kvinnor hårdast. I och med det blir en värld fri från hunger tyvärr allt mer avlägsen. I dag, på FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor vill vi uppmärksamma kvinnor som lever i hunger och hur deras arbete hindras av eskalerande meningslöst förtryck och våld.
Debatt • Publicerad 25 november 2022
Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Här saknas innehåll

Att ta itu med diskriminering och våld mot kvinnor är helt avgörande för att få ett slut på världshungern. Skadliga sociala normer gör att flickor som växer upp i fattigdom ofta äter sist och minst i familjen och därför löper större risk för hunger. När de växer upp har de mindre kontroll över resurser, sämre tillgång till utbildning och begränsad delaktighet i samhället. Studier visar dessutom att våldet mot kvinnor ökar i kriser, precis som matosäkerheten för framför allt kvinnor och flickor. När vi nu befinner oss i en tid då ekonomiska, sociala och ekologiska kriser avlöser varandra är behovet av att ta itu med ojämlikhet mellan könen och könsbaserat våld mer akut än någonsin.

Diskriminering och våld mot kvinnor upprätthåller en långsiktig spiral av hunger och fattigdom, eftersom samhällen hindras från utveckling när hälften av befolkningen fråntas sina mänskliga rättigheter och chanser att påverka. När kvinnor i stället får möjlighet att generera och kontrollera en inkomst och ta makt över sina liv fattar de beslut som gynnar familjen och i förlängningen hela samhället. Det här ser vi prov på gång på gång i The Hunger Projects verksamheter runt om i världen.

Annons

Ett exempel är Lokamma, 30, från Karnataka i Indien. Hon är invald som politisk representant på en plats i byrådet reserverad för kvinnor. Hon berättar att många kvinnor som vill engagera sig i politiken i Indien hotas och trakasseras. Kvinnor ses som svaga, passiva och oförmögna att påverka. Som ogift och från ett lågt kast möts hon hela tiden av fördomar. Men Lokamma ställde ändå upp i valet där hon vann framför allt kvinnornas stöd.

– Jag vill ta tag i problem som handlar om kvinnors rättigheter. Jag vill få ett stopp på våld i hemmen och på barnäktenskap.

Fati från norra Burkina Faso är en annan person som kämpar för sitt samhälle trots att hon själv lever under tuffa förhållanden. Hon har engagerat sig för barnhälsovården vid The Hunger Projects lokala verksamhet i området.

– Jag identifierar undernärda barn och ser till att de får regelbunden vård och att vårdnadshavaren får stöd och råd. Långsiktigt stöd är a och o för att undvika återfall.

Själv tvingades hon sluta skolan efter första klass, men har på senare år kunnat ta läs- och skrivkurser och gått kurser i näring och hälsa genom The Hunger Project.

När man har barn själv förstår man glädjen i ett friskt barn. När ett barn blir friskt från undernäring kan mamman dessutom fokusera på att till exempel driva sin affärsverksamhet, säger hon.

Kvinnor tar sina familjer ur hunger och fattigdom, bara de får möjlighet. Med den nuvarande globala livsmedelskrisen behöver världen fler kvinnor som kan driva denna viktiga utveckling – inte färre. Våldet mot kvinnor är en konsekvens av det ojämlika samhälle vi tyvärr ser i dag, världen över. Det är där vi måste börja, med jämställdhet och med att möjliggöra för kvinnor att ta plats i samhället som de förändringsaktörer de är.

Malin Flemström, vd The Hunger Project Sverige

Malin Flemström, vd för The Hunger Project Sverige.
Malin Flemström, vd för The Hunger Project Sverige.
Annons
Annons
Annons
Annons