Varför händer inget i Nära Vård-frågan i Kronoberg?
Som medborgare vill du ha både hög tillgänglighet och samma vårdpersonal varje gång, då kan du inte dela din läkare med hur många som helst. I januari 2023 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden om målet 1 allmänläkare per 1100 invånare. Sedan dess har inte mycket hänt. De högsta tjänstepersonerna har länge styrt fel. Det senaste riskprojektet, ett call-center för primärvården, genomförs i stor skala. En sköterska på ett call-center, utan kännedom om dig som person eller din vårdcentral, blir reducerad till en telefonist. Och Nära Vård? Om vi kronobergare ska få nytta av den nationella satsningen Nära Vård, måste politikerna ta över taktpinnen.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys granskade nyligen omställningen till Nära Vård. Regionerna får skarp kritik för att inget händer. Socialstyrelsens riktvärde för läkarbemanning i primärvård, också 1 på 1100 invånare, har funnits i ett år. Hälso- och sjukvårdsdirektören har tydligt uttalat att regionen inte ska följa denna riktlinje. Men den är en medicinsk riktlinje. HSV-direktören bestämmer inte huruvida den ska följas. Så länge denna inte är uppfylld finns ingen möjlighet att systematiskt följa andra riktlinjer eller uppnå en God och Nära Vård. Tänk om HSV-direktören uttalade sig liknande om riktlinjer för cancerutredning eller behandling av hjärtinfarkt? Det är anmärkningsvärt.
Idag pratade jag med en av byns äldre, som var i femårsåldern när andra världskriget bröt ut. Vi pratade om kriget nu och då, om samhällets sårbarhet. Men vi pratade också om vården. Hen beklagade att behöva upprepa sin sjukhistoria för ny vårdpersonal. Att det tar onödig energi och tid. Vi pratade om betydelsen av relationskontinuitet, det vill säga att ha en fast läkare. Förtroendet som skapas och de effektivitetsvinster det ger. För patient, läkare och inte minst sjukvårdssystemet.
Tyvärr saknas förståelse för hur Nära Vård blir nära vård bland regionens högsta tjänstepersoner och i den administrativa satsningen ”Närmare Kronobergaren”. Att vården blir effektiv, personlig och patientcentrerad först med både tillräckligt hög tillgänglighet och relationskontinuitet. Men ledningen pratar om uppgiftsväxling, nya arbetssätt, digitalisering och tillgänglighet på måfå. Inget talar för att dessa förhoppningar skulle infrias.
De stora effektivitetsvinsterna med hög relationskontinuitet spelar i en helt annan liga. Bara med tillräcklig bemanning, där relationskontinuitet är grunden, kan nya arbetssätt, digitalisering och uppgiftsväxling förbättra. Dessutom får sekundärvårdens spetskompetenser full nytta först när det finns en fast läkare som kan ta helhetsansvar. Det minskar antalet onödiga utredningar, remisser, sjukhusinläggningar och besök på akutmottagningen. Fast läkare minskar till och med dödlighet!
Effektivitetsvinsterna med Nära Vård på riktigt, sträcker sig alltså utanför primärvården. Det har implikationer för behovet av sekundärvård och för dess utformning i framtiden. Innan Nära Vård är infört är det därför vanskligt att bedöma hur ett sjukhus borde byggas/renoveras.
Målet måste alltså vara att organisera primärvården så att du ringer till en sköterska på din egen vårdcentral. En sköterska som jobbar i team med din fasta läkare och där vårdpersonalen har personlig kännedom om dig som person. Ett call-center med anonyma sköterskor utan någon av dessa grundläggande förutsättningar, är en skymf mot dig som ringer. Men också mot sköterskan, som utan det inte har en chans att göra ett bra jobb. Det hela är en antites till Nära Vård.
Att genomdriva förändringar som går stick i stäv med såväl Nära Vård som professionernas synpunkter är inkompetent. Lösningar för framtiden måste byggas från experterna på verksamheten, medarbetarna. Tyvärr verkar ett sådant ledarskap långt borta i Region Kronoberg utan en ny HSV-ledning. Därför, i brist på ledningens lyssnande är det istället upp till er politiker i regionen att agera! Ni sitter på nyckeln till förändring. Nu!
Oskar Lindfors, specialistläkare i allmänmedicin, tidigare anställd region Kronoberg
