1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Vilken funktion fyller betygen och hur ska vi …kunna granska dem?

Svensk skola utmärks av ett sorteringstänkande, präglat av uppdelning, disciplin, orimliga krav och sållning. Vi borde ställa oss frågan varför det ska finnas betyg? Vilken funktion mer än sortering och en stämpel på vem som duger och vem som inte duger fyller de? Det skriver gymnasieläraren Jan-Åke Karlsson från Kommunistiska partiet i Växjö.
Betygen sätter stor press på barnen och etiketterar dem som duktiga eller mindre duktiga i skolan; eller vilka som är bra och vilka som är dåliga, som eleverna själva uttrycker det, skriver Jan-Åke Karlsson.
Foto: Anders Wiklund/TT

Läsåret är slut. Eleverna har gått på sommarlov efter en omtumlande coronavår. Med sig har alla skolelever från årskurs sex betyg. Många är de elever som oroar sig för vad som ska stå i betygskolumnerna. Många mår dåligt av den stora pressen och hetsen de utsätts för. Många är de elever som aldrig får en rimlig chans att uppnå de högt ställda formuleringarna i kunskapskraven och målformuleringarna.

Ett antal elever och föräldrar förstår inte ens vad det står i kunskapskraven, än mindre vad som ska göras för att uppnå och uppvisa färdigheterna. Detsamma gäller i flera fall även oss lärare, som genomför en myndighetsutövning utifrån skrivningar som inte alltid är begripliga.

Betygssättningen sker inte sällan utifrån godtycklighet. En godtycklighet som i värsta fall baseras på skolkultur, förhoppningar, förväntningar och personliga relationer. De materiella förhållandena hos eleverna lyser igenom som en viktig faktor till vilka betyg de får. Bostadsort, huvudman och familjens bakgrund kan läsas ut från betygsstatistiken. Klassamhället framträder tydligt.

Detta är en opinionstext i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på smp.se, appen MinSMP, e-tidning, sajterna minhockey.se, minboll.se och vxoweek.se. 3 månader för endast 3 kr! (ord pris 567 kr)

Starka krafter driver på för ännu tidigare betyg. Regeringen och samarbetspartierna föreslår att fler skolor ska kunna sätta betyg från årskurs fyra. Något som Lärarnas Riksförbund är rädda ska leda till ökad skolsegregation.

Förra läsåret blev 30 554 sjätteklassare underkända i minst ett ämne. Det motsvarar 26,1 procent av alla 12-åringar. I kommunala skolor var 72,6 procent godkända medan 80,3 procent blev godkända i friskolor.

Mellanstadieelevernas betyg fyller ingen funktion. De skapar inget urval till kommande studier och har ingen betydelse i vuxen ålder eller under resterande skoltid. I bästa fall fungerar de som underlag för att sätta in stödåtgärder, men det ska inte sättas in efter betygssättning utan under resans gång, för att hjälpa eleverna att nå godkänt.

Betygen sätter i stället stor press på barnen och etiketterar dem som duktiga eller mindre duktiga i skolan; eller vilka som är bra och vilka som är dåliga, som eleverna själva uttrycker det.

Var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkänt betyg i ett, flera eller samtliga ämnen. Andelen elever som uppnådde godkänt i alla ämnen förra läsåret var 75,5 procent. Men man måste inte vara godkänd i alla ämnen för att få läsa på gymnasiet. Våren 2019 var 84,3 procent av eleverna behöriga till gymnasieskolans nationella program. Drygt 17 600 elever saknade behörighet. Det är stor skillnad på behörighet om elevernas föräldrar har gymnasieutbildning eller om de också genomgått högre studier, 75,7 procent respektive 92,8 procent. De vars föräldrar enbart har grundskoleutbildning har det extra svårt i skolan. Endast 48 procent var behöriga, en siffra som sjunkit drastiskt de senaste 15 åren.

Svensk skola utmärks av ett sorteringstänkande, präglat av uppdelning, disciplin, orimliga krav och sållning. Svagare och mer resurskrävande elever ska sorteras bort för att inte konkurrera om platserna till högre utbildning. Elever på yrkesprogram har svårare att skola om sig och bli behöriga till högre studier. Sorteringsinstrumentet heter betyg. Vi borde ställa oss frågan varför det ska finnas betyg? Vilken funktion mer än sortering och en stämpel på vem som duger och vem som inte duger fyller de?

En bättre skola vore en skola utan de orättvisa betygen. Där man möter varje elev på dennes nivå och där resurser tillsätts utifrån elevens behov, inte utifrån kommuners budgetprioriteringar eller friskolekoncerners vinstkrav. Vi behöver införa en statlig enhetsskola där det fria skolvalet och friskolesystemet är avskaffat. Men i stället går vi åt andra hållet. Växjö kommun vill lösa bristen på skolplatser med att fler friskolor ska etablera sig här. Regeringen lägger sig för de borgerliga partierna och upphäver offentlighetsprincipen. Från 1 september ska friskolornas statistik om genomströmning, betygssättning och sammansättning av elever omfattas av sekretess. Vi kommer alltså inte att kunna göra de jämförelser mellan skolor och huvudmän likt de jag gör ovan. Här måste en förändring ske omedelbart!

Jan-Åke Karlsson

Gymnasielärare

Kommunistiska Partiet, Växjö

Läs mer

Fotboll

Öster kryssade mot Dalkurd

Öster fortfarande utan förlust.

Camping

Campingen igång – utan någon ny arrendator

Björkåkra camping i Åseda har öppet i sommar som vanligt - tack vare en lösning med sommarjobbare.

Gång

Christer Svensson i rekordform

Gångtävlingar avgjorda.

Hemfridsbrott

Ställde sopor utanför annans villa

När en villaägare i Häradsbäck vaknade på söndagsmorgonen stod två stora sopsäckar på tomten.

Ledare

Från Rowling till Berry

Kön är något mer beständigt än en subjektiv upplevelse av könstillhörighet.

Ledare

Politiskt ofog på SVT

Johansson ville inte debattera något. Han var tvärtom där på villkor att få slippa.