Oligopol pressar upp matpriserna

Sverige har 20 procent dyrare mat än EU-snittet enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat. Då kan man ju fråga sig varför Sverige har unionens dyraste mat? Särskilt när vi importerar 40 procent av maten, huvudsakligen från EU, och betalar för den med rekordstarka svenska kronor.

Nyheter • Publicerad 25 augusti 2012

Vägen från jord till bord är lång och uppenbarligen kostsam. Det är därför intressant att fundera lite kring matens produktionskostnader och priset i affären.

Priserna på spannmål har stigit kraftigt under sommaren, till stor del beroende av torka i USA och före detta Sovjet, och snart kommer prisuppgången att märkas i matbutikerna. Det är i och för sig rimligt att slutkonsumenten märker att vetepriset stigit med 50 procent, men kostnaden för råvarorna är ändå väldigt liten för de mer processade livsmedlen, priset på dessa ska ju betala många olika förädlingssteg.

På varor som mjöl, där steget från råvara till färdig produkt är kort, slår ökade råvarupriser igenom fortare i butikerna.

Annat är det med en vara som öl, fastän det är en i grunden enkel produkt med få ingredienser. Enligt det så kallade Tyska renhetslagarna från medeltiden får öl bara innehålla humle, vatten, jäst och malt. Den kostsamma ingrediensen är malt, det vill säga korn som fått gro och sedan torkats och malts.

Maltkorn är en viktig gröda för det svenska lantbruket. Dagspriset till odlaren var i veckan ungefär 1,60 kronor per kilo för maltkorn. För inte så länge sedan var det priset över två kronor.

I branschtidningen Land Lantbruk kunde man nyligen läsa en marknadskrönika om hur mycket prisuppgången från nivåerna på 1,60 till 2,25 skulle fördyra ölen. 40 procent mer till bonden är ett jättelyft för dennes odlingsnetto men den extra kostnaden för en halvlitersflaska öl på systemet är häpnadsväckande fem öre. Så lite betyder maltkornspriset för priset på öl.

Stigande maltkornspris är knappast ett gott skäl för att höja priset mot konsument mer än fem öre per flaska kan man tycka. Alla led i kedjan fram till konsument tar de chanser som bjuds för att kunna höja priset.

Den oligopolliknande situation vi har på dagligvarumarknaden, med ett fåtal stora aktörer, är i princip en garant för att handelns marginaler inte kommer att minska. Även om kronan stärks långsiktigt mot euron kommer den mellanskillnaden med stor sannolikhet att hamna i handelns fickor.

Både konsumenter och producenter har ett intresse av att dagligvaruhandelns marginaler tas upp till allvarlig diskussion.

Greger Ekman

Martin Tunström

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.