Mumien

Nyheter • Publicerad 24 augusti 1999

Mumien spelar på sina föregångares samtliga knep: en grupp forskare hittar under sina äventyrliga resor i Egypten en hemlig förseglad grav, över vilken en förbannelse vilar. Om någon öppnar kryptan så frigörs all världens ondska. Myten har filmats flera gånger med start 1933, då Karl Freund buntade ihop berättelserna om Dracula (1931) och Frankenstein (1931) och skapade en skräckhybrid, vars handling kretsade kring en magiker som förlorat sin älskade och som begravts levande och återuppstod för att hämnas. Mumien spelades av Boris Karlof, som blåste liv i den antika legenden. Sagan har nyinspelats flera gånger senare, bland andra av Terence Fisher 1959.

Stephen Sommers Mumien skiljer sig från originalet på flera sätt: Sommers betonar mer själva filmäventyret och låter handlingen splittras i diverse katastrofscener som levande sandstormar, floder av blod, farliga infödingar och vaktande zoombier. Den mytiska och romantiska atmosfären, som var kärnan i originalet genom Karloffs tragiska längtan, återfinns inte här. Men underhållande och spännande är det förvisso med undantag av filmens rasistiska stereotyper.

Kaj Wickbom

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.