På Teevers tid

Och så väntar vi vidare.

Det är en fantastisk fotbollstid, en murrig svensk ångesthöst mixad med en vårande europeisk fotbollssäsong. Och en skopa VM-kval på det. Du knäpper mellan en klassisk klassiker, en klackande världsklasspelare och en mörk fotbollsåker i Ängelholm. En oktoberkväll ser du ett vackert mål på Påskbergsvallen som leder till suckar Öster-ut.

Och vi väntar vidare.

Lugnt.

För likt en Asterix -by i romarriket sticker Växjö ut denna höst. Här, i Roar -riket, har ångesten hållits på avstånd. Här är det redan klart, här är det bara festdatumet som är kvar att bestämma. Det bidde inte förra tisdagen, det bidde inte i söndags eftermiddag, det bidde inte i söndags kväll, det bidde inte i går kväll. Det borde bli den 19 oktober. Blir det så kommer allt att framstå som lyckad planering – hemmaplan, fredagkväll och framförallt, av helt egen kraft. Många poänger. Som bara är en poäng bort.

Inför Assyriska började jag leta i arkivet. För att visa vilka lyxproblem Öster lider av i dag. Exakt fem år före den förmodade festmatchen i Södertälje spelade Öster också superettan-fotboll. Med samma resultat. Men i en helt annan del av tabellen.

Det blev 0–1 på Värendsvallen den söndagen, mot Ljungskile. Då var det bohuslänningarna som var på väg mot allsvenskan, Öster som var på väg ner i avgrunden. Helgi Danielsson hade slagit bort en boll på mitten, Degerfors hade vänt i Falkenberg och så var Öster under nedflyttningsstrecket. Där skulle de bli kvar oktober ut.

Min första tanke var att gå igenom det där laget som gjorde bort sig mot Ljungskile. Se vad som hade hänt. Sedan damp en trave Öster News-tidningar ned i postfacket (tack!), och där, i årets första nummer, hade artikeltankegångarna gått åt samma håll. En underhållande genomgång av den senaste allsvenska truppen, från 2006. Jag tappade modet i någon dag. Men så kom en tredje tanke, som var samma som den första. Jag kom fram till att återblickar kan du aldrig få för många av.

Så var är de nu, de som förlorade mot Ljungskile för fem år sedan?

Målvakt:

? Robert Veselovsky. Numera i danska superligalaget Horsens. Facit säsongen 2012/13: 0 matcher.

Backar:

? Emin Nouri. I Kalmar FF sedan sommaren 2008. Pratade om SM-guld-jakt och ny disciplin inför den här säsongen. Efter 27 allsvenska omgångar har det i stället blivit en åttondeplats och två röda kort på 20 matcher för Arabys Cafu.

? Mario Vasilj. Den ende från Ljungskile-truppen -07 som fortfarande är kvar i Öster.

? Fredrik Bild. Ratades, kom tillbaka och slutade så småningom igen. Spelar division 3-fotboll i Räppe – och invigningsmatcher på Myresjöhus arena – nuförtiden.

? Tyler Hughes. Flyttade hem till västligaste Kanada sommaren 2009, där han representerar Victoria Highlanders i den nordamerikanska fjärdeligan PDL. Stats på 16 omgångar under 2012: 13 matcher, zero mål, ett gult kort.

Mittfältare:

? Pavel Zavadil. Lämnade Mjällby för att återvända till Tjeckien i somras. Fläktremmen höll den här gången, och i FC Zbrojovka Brno (vokalfattiga, men tjeckoslovakiska mästare 1978) har han hittills spelat samtliga matcher för ligafemman.

? Daniel Svensson. Fortfarande lagkamrat med Fredrik Bild, i Räppe. Fick plusbetyg efter förra söndagens 0–3-förlust mot Rydaholm.

? Helgi Danielsson. Elfsborg, Hansa – och nu i Europa League-laget AIK. Som ironiskt nog tycks ha missat SM-guldet i söndags, efter en Gefleförlust som till stora delar påminde om Ljungskiletorsken på dagen fem år tidigare (ett bortalag som inte ville spela, men som vann med 1–0). Helgi Valur – som blivit ordinarie på det lagerbäckska landslagsmittfältet – utmärkte sig desto mer efter matchen, när han rakryggat och helt korrekt sågade Bosse Hanssons dinosauriemumlande.

– Säger han så så är han en idiot. Sådant kan man aldrig acceptera. Hemskt. Man kan aldrig kritisera någon på det sättet och prata om hudfärg, sa Danielsson till Aftonbladet.

Och fortsatte att såga Hansson-försvaret, att så sa man minsann på den gamla goda tiden.

– Jo, jag kan tro att han säger så, men han lever i nuet. Jag vet inte hur det var då, men han måste har lärt sig något under de 40-50 senaste åren. Han måste förstå att folk blir ledsna och tar illa upp.

? Gabriel Ucar. Gjorde inget väsen av sig då på sin vänsterkant, gör det knappast nu heller i Ängelholm.

Anfallare:

? Ingemar Teever. Efter LSK-debaclet -07 sammanfattade Östertränaren Göran Hagberg estens insats med orden "han gör väl så gott han kan". Numera, efter en utflykt till tyska Pfullendorf, gör han det hemma i Estland. Och gör det bra. Sju mål på tolv matcher för ligatvåan Levadia.

? Tomas Petry. Fick överraskande debutera där mot Ljungskile. När Öster ratade honom inför 2010 hamnade den sympatiske argentinaren i Sylvia. Där blev det 1,5 säsong, innan han flyttade hem (kvar i Norrköping blev Facebook-sidan Vi som kommer att minnas Tomas Petry). I det långa landets rödjordiga nordöstra hörn, representerar han i dag Club Deportivo Rosamonte. I skrivande stund är de rödsvarta sjua i fjärdeligan Argentino B:s grupp 4.

Avbytare:

? Ambjörn Lennartsson (i Husqvarna och division 2 2012).

? Niclas Olausson (korsbandsskadad i division 1-laget Akropolis).

? Erik Tengroth (Karlslund i division 2).

? Teafore Bennett (tycks ha slutat spela, verka bo i Queens, New York)

? Anatolij Ponomarev (i stockholmska division 4-klubben Newroz, men mest spelaragent).

Skadade:

? Freddy Borg. Uppmärksammad i fint reportage i senaste Offside-numret, men har det svårare med målen i tyska trean. Har inte gjort mål sedan premiären den 7 augusti, för ett Alemannia Aachen som ligger på en bedrövlig 13:e-plats.

? Paulo José Figueiredo. VM-mittfältaren avslutade karriären med två säsonger i angolanska Libolo 2008–09.