"Vindkraften har blivit en väckelserörelse"

Ren energi. Utan utsläpp. Förnybar.

Vid första tanken är det enkelt att vara positivt inställd till vindkraft. Enligt SOM-institutet tycker 89 procent av svenskarna att vi ska satsa mer eller ungefär som i dag på vindkraften.

Staten har också höga mål för vindkraftens utbyggnad. Man pratar om energiförsörjningens tredje ben, vid sidan om vattenkraften och kärnkraften.

Men det finns också en växande skepsis.

Biologen, författaren och miljödebattören Stefan Edman satt som sakkunnig i miljödepartementet och förberedde vindkraftsutbyggnaden. Han är fortfarande positiv.

– Men jag tror att vi kommer att ångra oss om fem–tio år om vi bygger ut som vi planerar nu. Det har blivit en väckelserörelse, en feberfrossa.

Det han framför allt kritiserar i dag är lokaliseringen av vindkraftverk.

– Jag hoppas att man kan hålla huvudet kallt i tillståndsgivningen. Att man inte bara låter markägarintressen styra. Att man utser områden där det blåser bra och det inte finns motstående intressen för miljö och människor. Marknaden kan inte väga sådant.

Först trodde man inte att det blåste i Kronoberg.

Vindkraft var över huvudtaget inte aktuellt i skogsbygd, utan vid kusterna eller till havs. Men bilden har omvärderats, sedan Energimyndigheten och Uppsala universitet undersökt bra vindlägen i hela Sverige.

Ett område i Uppvidinge och ett i Alvesta pekades ut som riksintresse för vindkraft. Genom att bygga verken höga skulle det också gå bra kombinera skogsbruk med vindbruk.

De nya uppgifterna fick vindkraftsbranschen att vakna. 13 ansökningar om totalt 250 verk ligger nu på länsstyrelsens bord. Utöver dem finns planer för ytterligare runt 350 verk som inte kommit lika långt i processen.

Glesbygdskommuner ser vindkraft som ett sätt att få nya arbetstillfällen. Skogsägare och deras organisationer ett nytt sätt att bruka sin mark.

Men så finns motståndarna: Naturvänner i allmänhet som värnar fågelliv och rekreationsområden. Skeptiker som ifrågasätter vindkraften som effektiv energikälla. Grannarna till planerade vindkraftverk som oroar sig för bullernivåer, skuggor från rotorbladen, störningar när verken byggs, belysning från verken, förändrad landskapsbild och eventuellt sänkta fastighetsvärden. Grannsämjan gynnas sällan av att några personer har vindkraftverken på sin mark och därmed tjänar pengar på etableringen, medan grannarna runt om inte önskat dit verken och inte tjänar pengar på dem.

I Uppvidinge, där planerna för vindkraften är omfattande, finns föreningen Vindkraft Uppvidinge, som står för "en sansad vindkraftsutbyggnad" i kommunen.

– Vi tycker man ska bygga ut i etapper så att man ser vad som händer och samla erfarenheter. Då kan man ta hänsyn till naturen och människorna som bor här, säger Bengt Svensson.

Det är framför allt storskaligheten i utbyggnaden som gruppen vänder sig mot, det finns ingen erfarenhet av det. Vindkraftparken i Tvinnesheda-Badeboda blir en av de största i landet med planerade 50 verk.

I Lysteryd, den lilla byn en och en halv mil öster om Växjö, bor Jonny och Lillemor Blanc sedan tio år tillbaka i ett rött hus med ängar bakom.

– Vi sökte oss hit för tystnadens skull, säger Jonny Blanc.

I december 2008 låg det ett brev på hallmattan. Det handlade om en planerad vindkraftspark på 11 verk i deras närhet. Mitt i idyllen blev det som upplagt för konflikt mellan grannarna och den stora markägaren bredvid, vars mark de flesta verken skulle byggas på.

– Det är inte kul för någon av parterna, men nu är det så, säger Lillemor Blanc.

Peter Borg är största markägare i Lysteryd och driver projektet i samarbete med HS Kraft. Peter Borg är något av en pionjär för vindkraften i Kronoberg. För honom är vindkraften framtiden. Han har själv en bakgrund inom skogsbruket, men har intresserat sig för förnybar energi.

– Det är tron på vindkraften som driver. Det finns ett allmänintresse av vindkraften som energikälla som står över vad den enskilde tycker.

Men hur mycket är så kallat nimby, not in my backyard, i vindkraftsmotståndet? Att man kan tänka sig vindkraft, bara just inte i närheten där man själv bor? Forskaren och konsulten Karin Hammarlund vid SLU i Alnarp har följt förankringsprocessen för vindkraft sedan 1987.

– Det har forskare förkastat för länge sedan. Glöm det. Det är en grov förenkling och en skymf mot människor, menar hon.

I stället är det en större känsla för landskapet som helhet som Karin Hammarlund efterlyser. Att man som både privatperson och allmän medborgare kan känna sig tveksam inför en förändring och trängd av vindkraften om den tar över landskapsbilden.

– Verken kan bli en symbol för privatiseringen av det allemansrättsliga landskapet. Det sticker i ögonen på folk.

HELENA SÖDERLUNDH

KERSTIN HAGGREN

Läs mer om vindkraftens för- och nackdelar, debatten, forskarna och tillståndsprocessen i Smålandspostens artikelserie.

18/2: Med vindens kraft i länet, "När kraftverken väl är på plats är de svåra att stänga av"

25/2: Med vindens fart - förklarande grafik. Vindkraft med växtverk?

Nästa vecka: Samling kring det kooperativa vindkraftverket i Karryd.