Dags att tona ner den ekologiska myten
Och i ett inlägg i Smålandsposten måndagen den 2 november predikar hon sin ekologiska frälsningslära. Visst kan man önska att alla myter som sprids om ekologiska produkters förträfflighet skulle vara sanna och kunna infrias. Men tyvärr, det finns något som heter verkligheten, och den står som en svårgenomtränglig barriär framför de idealistiska drömscenarierna.
Många kommuner och regioner har, i mitt tycke helt okritiskt, satt upp orealistiska mål för andelen ekologiska livsmedel i offentliga kök. Och även regeringen har ju bidragit till att skapa orealistiska förväntningar med sitt mål om 60 procent ekologiskt i offentlig sektor 2030.
I dag har vi i Sverige en självförsörjningsgrad på 52 procent när det gäller livsmedel. Den ska öka säger regeringen. Bra tycker de flesta. Men går detta ihop med ökad ekologisk odling? Det är inte obekant att ekologisk odling ger 25-30 procent lägre skörd per ha än konventionell odling. Så enbart för att stå kvar på dagens självförsörjningsgrad måste den odlade arealen öka betydligt. Samtidigt tas stora arealer god jordbruksmark varje år i anspråk för att bygga vägar och bostäder. Så var finns den mark som krävs för nyodling? Varken vete, raps, ärtor eller potatis trivs i fjällvärlden såvitt jag förstått.
Ekvationen ökad ekologiskt odlad areal och ökad självförsörjningsgrad går helt enkelt inte ihop (rätta mig gärna om jag har fel).
Höjer vi blicken och ser på läget globalt så blir ekologiska drömmar än mer verklighetsfrånvända. Med nuvarande produktionssätt skulle dagens ca 7,5 miljarder människor möjligen kunna äta sig mätta, om bara distribution och lagerhållning kunde bli bättre. Men enligt FN så ska vi om bara 15-20 år passera 10 miljarder. Är det sannolikt att ekologiskt odlade livsmedel, och betydligt lägre skördar än i dag, kommer att mätta alla dessa magar? Svaret ger sig självt, i synnerhet som brist på vatten gör nyodling omöjlig på många ställen och särskilt där befolkningsökningen är som störst.
En annan och inte helt oviktig sak rör ekonomin. Hur stor är merkostnaden för att köpa in ekologiska produkter i stället för konventionellt odlade? När jag själv samma dag för cirka två veckor sedan inhandlade 10 vardagsprodukter i en och samma affär, en kasse ekologiska och en ”vanlig”, så kostade den ekologiska kassen 18 procent mer. Kommuner som på äldreboenden inte ”har råd” att servera de äldre en liten bit lutfisk till julbordet borde kanske fundera en vända till.
Det konventionella svenska jordbruket är bland de ”renaste” i världen, och ger avkastning i världsklass. Att ständigt predika om ekologiska livsmedel som en frälsningslära och en absolut förutsättning för ett gott och hållbart liv är därför ett riktigt slag i ansiktet på de svenska bönder som i sitt anletes svett odlar och producerar högkvalitativa produkter helt i enlighet med de bestämmelser som gäller.
S Andersson, pensionär, Växjö
””Kommuner som på äldreboenden inte ”har råd” att servera de äldre en liten bit lutfisk till julbordet borde kanske fundera en vända till.””
