De som missköter sig premieras
Tidigare i sommar tog jag min något ovanliga men ändå efterlängtade studentexamen som jag kämpat för i flera år.
Studentdagen för mig bestod av nästan samma aktiviteter som alla andra studenter tidigare år. Att åka flak uteblev dock men om jag ska vara ärlig så gjorde inte det dagen sämre på något sätt, i alla fall inte i mitt tycke. Men något annat som också präglar nyblivna studenter är arbetslöshet. Jag har, precis som många andra i min situation, oroat mig över min framtid och hur den kommer att bli efter alla dessa år i skolan. Min plan för att rädda min framtid har det senaste året bestått av att ansöka till bygg- och anläggningsutbildningen på Lernia via komvux. Detta då jag sedan länge känt ett sug efter att jobba som träarbetare och att få vara fysiskt aktiv på ett jobb som jag faktiskt gillar.
Efter min student skickade jag in en ansökan till Växjölöftet vuxenutbildning. Svaret på om jag kom in eller ej på utbildningen skulle komma inom 3-5 veckor. Cirka en och en halv vecka senare fick jag ett mejl med ett besked från Växjölöftet vuxenutbildning där det stod att jag inte kom in på utbildningen. Frågan som dök upp i mitt huvud när jag läste detta var varför det gick så snabbt att få ett besked. Var det så att de inne på kontoret nekade mig direkt, var det för att det inte var så många andra sökande eller var det av någon helt annan anledning? När jag fick beskedet om avslag tog jag kontakt med ett byggföretag för att skaffa mig lite kött på benen inför min överklagan. Byggföretaget skrev ut ett dokument där det stod att jag har möjlighet att få ett jobb hos dem efter en avslutad bygg- och anläggningsutbildning. Med detta intyg med mig skickade jag in en överklagan till Växjölöftet där jag motiverade varför jag vill och bör få gå denna utbildning.
Exakt två veckor efter att jag skickat in min överklagan fick jag ett telefonsamtal där de meddelar att de står fast vid deras beslut om att neka mig utbildningen. Jag frågade personen i telefonen varför de valde att neka mig varpå jag får svaret att det är på grund av att jag har en gymnasieexamen och att de prioriterar folk som inte har det. Hon frågar mig om jag är nöjd med beslutet eller om jag vill överklaga ytterligare en instans. Jag meddelar henne att jag sökte utbildningen av en anledning och att hon gärna får skicka vidare överklagan. När jag först ansökte till utbildningen kände jag någonstans att min framtid på sätt och vis var säkrad, jag skulle utbilda mig till snickare och sedan jobba som det mina kommande 40 år. Men nu, efter alla dessa avslag så har den känslan om en säkrad framtid av någon anledning försvunnit. Jag känner mig nu orolig och vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag hade äntligen hittat något som jag verkligen ville göra resten av mitt arbetsliv och de tog det ifrån mig.
Jag har fått ytterligare frågor i huvudet sedan mitt första avslag som jag försöker besvara för mig själv men det är omöjligt. Varför nekar de mig en utbildning när jag har möjlighet till ett jobb direkt efter? Varför prioriterar de bara folk som har misskött sin gymnasietid eller av annan anledning inte har gått gymnasiet? Varför ska jag straffas för att jag i efterhand känner att jag valde fel linje på gymnasiet? Baserat på deras svar att de premierar de som missköter sig så hade jag haft en större chans att få gå komvuxutbildningen om jag hoppat av skolan eller misskött mig. Till skillnad från nu när jag skött min skolgång och känner att det är dags för ytterligare ett steg i utbildningen.
Ett tips till alla er där ute som just nu går på gymnasiet och har planer på att söka en komvuxutbildning efteråt, hoppa av gymnasiet omedelbart. Ni kommer aldrig låtas gå en utbildning där om ni har en välskött skolgång med gymnasieexamen.
Mathias Waern