Drabbad av teknikens sammanbrott
Tekniken hade fallerat på grund av hackare. Och gammaldags, vettigt alternativ (möjlighet till kontantköp) saknades.
Han hörde dåligt, var inte uppdaterad, hade inte teknik för att handla modernt – och fick vända hem utan inköp. Med pengar men utan att få med sig det dagliga brödet eller mjölken.
Han tog stillsamt emot beskedet i kassan. Han skrek inte. Han brukade inte våld. Han hotade ingen. Drog inte vapen. Han var tyst, skakade på huvudet, lämnade tillbaka sina tilltänkta varor och gick ut.
Jag såg i andanom många nutida män och kvinnor, ungdomar och barn som tänkte: vilken dummerjöns och hopplöst omodern människa. Han får skylla sig själv. Och i media var det andra och större bekymmer som ventilerades än en äldre man utan teknik. Det var teknikens under – och sammanbrott.
Media talade engagerat om hur tekniken används i brott, om hackarna som får uppmärksamhet och om hur gängbrottslighet går framåt. Våldet som breder ut sig bemöts med silkeshandskar och bestraffningen av övergreppen mot försvarslösa har länge varit utan kraft. Kan någon förstå de svenska straffskalorna när både små och större liv blir släckta?
Och vem bryr sig om en ensam man, utvisad från en affär som inte kan handla mat och dessutom är tyst? Kanhända blir han rånad på sin plånbok. Det gör väl inget. Han får skylla sig själv. Vad säger statens ledning, vars första uppgift är att skydda de svaga och försvarslösa? Att man tar till krafttag…
Per Gustafsson
Vislanda
”Och vem bryr sig om en ensam man, utvisad från en affär som inte kan handla mat och dessutom är tyst?”