GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Energipolitiken har havererat

När många elavtal i det kommande kommer att skrivas om, kommer såväl konsumenter som företag att få sig till del en besk anrättning.
Insändare • Publicerad 8 oktober 2021
Detta är en insändare i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vindkraften är självklart jätteviktig men det blåser inte alltid, skriver Lars-Göran Svensson.
Vindkraften är självklart jätteviktig men det blåser inte alltid, skriver Lars-Göran Svensson.
Foto: Jonas Ekströmer / TT

Den privatperson som för tre år sedan tog ett bundet pris har betalat drygt 60 öre per kilowattimme inklusive moms för sin el, exklusive kostnader för nätet.

Väljer man i dag ett ettårsavtal ligger motsvarande på cirka 120 öre per kilowattimme. Är man lite mer våghalsig så kan man välja ett rörligt alternativ som nu ligger på cirka 115 öre per kilowattimme. Inför vintern kan detta dock vara ett alternativ med betydande risk, speciellt för fastighetsägare med betydande direktvärme.

Sverige har under många år haft en klok och mycket balanserad energipolitik som har lagt grunden till vår välfärd och med god tillgång till el på rimliga villkor.

Vattenkraften byggdes ut i stor skala från 1930- till 1960-talet och står för en fantastiskt fin reglerkraft, så att rätt frekvens kan erhållas. På 1970-talet fasades kärnkraften in och Sverige hade 12 reaktorer i drift som mest. I dag är sex av dessa stängda. Med populistiska politiska beslut som grund, vågar jag påstå.

Sverige och Norge är ofta relativt stora exportörer av el. Finland och Danmark är deras motsatser med ganska stora importbehov. Detta gör att den nordiska elmixen ur miljösynpunkt ofta är helt unik.

Dock kan det under vissa tidpunkter under året uppstå brist i olika geografiska delar av landet. Det uppstår effektbrist. Detta i sin tur kan få till följd att företag inte kan etablera sig var man vill och skulle läget under en riktigt kall vinterdag bli kritiskt, kan delar av elnätet få kopplas ifrån under viss tidsperiod.

2018 antogs en klimatlag som innebär att Sverige senast 2045 ska ha nettonollutsläpp. Elen kommer i denna omställning ha en mycket stor betydelse och dagens produktion av 140 terrawattimmar kommer att öka mycket påtagligt.

Men klarar då inte den betydande vindkraftsutbyggnaden och även solcellerna denna utökning? Båda är självklart jätteviktiga men det blåser inte alltid och solen skiner inte varje dag. Tar man vindkraften som exempel så står den redan i dag för betydande produktion. När det blåser. Det kan variera mellan fem och 35 procent av produktionen.

Min slutsats blir att vi måste ha säkra kärnkraftverk som står för basproduktionen, vattenkraft som står för regleringen. När det blåser och solen skiner sparar vi på vattnet i våra unika vattenmagasin eller exporterar grön el till våra grannländer, som annars är beroende av rysk gaskraft.

Sverige behöver en nystart på energipolitiken och en moderatledd regering kommer att ta krafttag för att så ska ske.

Lars-Göran Svensson, moderat fritidspolitiker, Tolg

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.