Insändare: ”Tidsomställningen innebär ett felinställt tarmpaket”
Återigen har vi härstädes, och än en gång, fått ställa om klockan till vintertid, och befinner oss just nu i en akut omställningsfas, med ambitionen att få ordning på såväl klockorna som det egna livet.
Denna omställning är naturligtvis individuell och påverkar oss olika, beroende inte bara på innehavet av antalet klockor utan jämväl på den fysiska statusen i övrigt.
Själv befinner jag mig, och många med mig, just nu i en påfrestande akut omställningsfas, med fruktlösa försök att söka ställa om såväl prostatan som ett nu felinställt tarmpaket. Vaknar som vanligt i tron och känslan av att det är tid att gå upp, och följa kroppens inbyggda klocka placerad i ovanstående organ. Tittar då på den fysiska klockan, och ser att det är ännu en timma kvar till normal uppstigning, men påminda akuta signaler kan inte negligeras, och hela dagen kommer därför i obalans.
”Sålunda ingående i förmynderskapet EU är det i vanlig ordning högst osäkert när tidsomställningen kommer att avskaffas”
EU-parlamentet röstade i mars 2019 för att med start 2021 sluta ställa om klockan med en timme en gång på hösten och en gång på våren. Samordningen med mera synes dock ta tid, och ännu har inget hänt.
Beslut har heller inte tagits i vare sig i EU:s ministerråd eller av den svenska regeringen. Det torde bli upp till varje enskilt land att i sinom tid avgöra om man ska ha ständig sommartid alternativt vintertid. Sålunda ingående i förmynderskapet EU är det i vanlig ordning högst osäkert när tidsomställningen kommer att avskaffas. Med numera bakbundna händer och sett till vår begränsade numerär har vi tyvärr härstädes som i övrigt sålt ut en stor del av vår nationella bestämmanderätt.
Olle Nilsson, Lönsboda
