Insändarreplik: Kompetensförsörjning via arbetskraftsinvandring är en ödesfråga för Sveriges företag

Det är Företagarnas fasta övertygelse att kompetensförsörjning via arbetskraftsinvandring är en ödesfråga för Sveriges företag. Det är svårt, kanske omöjligt, för ett litet land att upprätthålla alla typer av kompetenser. Vissa företag är därför beroende av arbetskraft från länder både inom och utanför EU.

Regeringens förändringar utgår från att höja lönenivån för arbetskraftsinvandrare, oavsett yrke, specifik kompetens, bransch eller det som arbetsmarknadens parter kommit överens om. Från den 1 oktober höjs lönekravet till 26 500 kr och ansvarigt statsråd Maria Malmer Stenergard (M) har varit tydlig med att lönekravet på sikt ska ligga runt medianlönen (i dagsläget drygt 33 000 kr).

Lönenivån för olika branscher och yrken skiljer sig åt, en ingenjör har till exempel normalt sett en högre lön än ett sjukvårdsbiträde. Däremot utför bägge viktiga yrkesuppgifter som Sverige inte klarar sig utan. Varför ska då arbetskraftsinvandrare och de som anställer dem sätta lön utifrån en helt annan princip?

Det faktum att många personer står utanför arbetsmarknaden och är beroende av olika former av stöd eller bidrag är en stor men knappast ny samhällsutmaning. Ofta handlar det om att de bristande insatser för att stödja den som är nyanländ att komma in på arbetsmarknaden. Här behövs fungerande arbetsmarknadsutbildningar och yrkesinriktade språkutbildningar som gör att företagen kan anställa.

Sveriges små och medelstora företag behöver rätt kompetens här och nu. Ofta måste den som det ser ut idag komma från länder utanför EU. Att ställa grupper mot varandra gynnar inte långsiktig konkurrenskraft. Sanningen är att all kompetens, både inhemsk och utländsk, behövs nu och i framtiden.

Catharina Bildt Grape, Företagarnas expert på migration, integration och arbetsmarknadsfrågor