GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Låt kyrkans skogsbruk medbestämmas av dess medlemmar

Inför kyrkovalet den 19 september fanns det anledning att sätta sig in i kyrkans organisation och ekonomi. Då kunde jag bland annat konstatera att kyrkans helt dominerande intäktskälla är den avgift som vi medlemmar erlägger. Trots att kyrkan med sina 400 000 hektar är en av landets största skogsägare så står skogsbruket bara för cirka två procent av dess intäkter.
Insändare • Publicerad 13 oktober 2021
Detta är en insändare i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det är mer än rimligt att skötseln av kyrkans skogar sker i samråd med dess medlemmar, skriver Bengt Johannisson.
Det är mer än rimligt att skötseln av kyrkans skogar sker i samråd med dess medlemmar, skriver Bengt Johannisson.
Foto: Henrik Holmberg / TT

Skogens begränsade bidrag till kyrkans verksamhet hindrar inte en kvartett skogsexperter med den tidigare stiftsjägmästaren i Växjö stift, Claes-Göran Johansson att bara två dagar före kyrkovalet (Smålandsposten den 17 september) i en mästrande ton klarlägga hur de anser att kyrkans skog ska skötas. Debattörerna hävdar att allt annat än trakthyggesbruk, alltså kalavverkning på avgränsade ytor, är förkastligt. Det så kallade kontinuitetsskogsbruket, där de grövsta träden successivt plockas ut medan de klenare får växa till sig, avfärdas som ett rent missbruk av skogen.

Skogen är den av kyrkans tillgångar och verksamheter som näst själva kyrkobyggnaderna är mest synlig. Det är därför förvånande att kyrkan förvaltar sin skog med enbart ekonomisk rationalitet som rättesnöre. Det finns i sanning många mer nyanserade uppfattningar om hur skogen bäst ska skötas. Dit hör till exempel ett ökat inslag av lövträd som i en ensidig barrskog bättre utnyttjar skogsmarkens potential och därtill dämpar risken för stormskador.

Omfattande utredningar i såväl Sverige som EU har i år gett bränsle till en bred debatt om vår svenska skog. Ska kyrkan konstruktivt bidra till den debatten i sina medlemmars intresse så krävs att den praktiserar ett mer nyanserat skogsbruk. Det ska naturligtvis kunna leverera inte bara ekonomiska värden utan också sociala, estetiska och rentav andliga. Såsom kyrkobyggnaderna inte bara förmedlar Guds ord utan också skapar andra sinnliga upplevelser.

Växjö är inte bara säte för ett stift och tillhörande domkyrka utan också hemvisten för landets största medlemsorganisation inom det skogliga området – Södra. Det kooperativet har en omfattande tjänstemannastruktur som i medlemmarnas/skogsägarnas intresse driver den fortlöpande verksamheten. Men medlemmarna har också egna kanaler för att föra fram sin syn på skogens brukande.

Det är mer än rimligt att också skötseln av kyrkans skogar skedde i samråd med oss, dess medlemmar. Trots allt är det vi, inte kyrkans skogsförvaltning, som bär upp kyrkans verksamhet. Bland oss finns såväl medlemmar som aktivt brukar en egen skog som medlemmar som har djup insikt om vilka icke-materiella värden skogen besitter. Dessa praktiska kunskaper och insikter borde kyrkan lära sig att bättre ta vara på.

Bengt Johannisson, professor i ekonomi, medlem i Svenska kyrkan och skogsägare

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.