Annons

Politiska misslyckanden göder elbolagen på medborgarnas bekostnad

Vi har fått höra att Ringhals 4 inte återstartas, som planerat, vilket torde resultera i ytterligare höjda elpriser. Detta kommer naturligtvis också att ge mera ”klirr i kassan” för staten och tyskarna, som ägare genom Vattenfall och Eon. Och samtidigt träter politikerna om hur medborgarna eventuellt ska kompenseras för deras tokiga beslut, som förorsakat dagens prischock.
Insändare • Publicerad 4 november 2022
Detta är en insändare i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Höga elpriser tär hårt på hushållens ekonomi.
Höga elpriser tär hårt på hushållens ekonomi.Foto: Janerik Henriksson/TT

Att staten genom politikerna tillåter kraftbolagen att göra dessa orimliga övervinster på medborgarnas bekostnad, tyder på ett allvarligt systemfel, såväl i prissättningen som i politikernas huvuden. Att utifrån en genomsnittlig produktionskostnad på cirka 35 öre per kilowattimme i stället prissätta all ström utifrån det högsta marginalpriset, som erhålles vid export, kanske till och med i ett nödläge för köparen, är varken rimligt eller logiskt. Ungefär samma logik, som om varje flaska öl skulle kosta 100 kronor, därest en bakfull lodare är beredd att betala detta pris en tidig morgon, med få öppna butiker.

Dagens och vinterns förväntade orimliga priser resulterar i övervinster som i slutändan hamnar hos kraftbolagen och jämväl hos staten självt. Vilken annan verksamhet som producerar en vara för cirka 35 öre kan sälja densamma för inte sällan cirka 5 kronor, det vill säga med ett påslag på 1500 procent. Att politikerna på grund av dessa orimliga elpriser sedan blir tvungna att dela ut subsidier till de drabbade, verkar föga logiskt men nödvändigt, då man i stället borde ha ingripit tidigare och påverkat prissättningen.

Annons

Till detta kommer övrig inflation, där i vanlig ordning också inte minst oljebolagen samt livsmedels- och övrig handel uppenbart utnyttjar situationen med orimliga och till viss del omotiverade prishöjningar, åberopande kriget med mera i stället för den egna girigheten. Elbolagen, oljebolagen, övrig handel samt bankerna är vår tids blodsugare på medborgarnas bekostnad. Detta bekräftas ytterligare när vi kan läsa om elbolagsdirektören med pengar i blicken, som uppmanar kunderna att varje månad ha 50 000 kronor extra i börsen för att tillfredsställa denne Mammons tjänare.

Under senare tid har vi i massmedia fått se och höra diverse mer eller mindre spektakulära och konkreta förslag, från i stort sett samtliga partier, i avsikt att något reducera vinterns skräckscenario. Och då dyker det varje gång upp någon forskare, EU-byråkrat eller miljöpartist som fantasilöst talar om att detta är olämpligt eller omöjligt. Det är alltid lättare att säga nej än ja, för då klarar jag oftast ”det egna skinnet”.

Det måste bli ett slut på denna sandlådementalitet, och samtliga partier bör, likt vanliga vuxna människor, kunna sätta sig ner och gemensamt komma fram till ett realistiskt, kortsiktigt förslag. I en akut krissituation bör man också, som i andra länder, kunna tumma på regelsystemet, och ta vissa risker. Alltför många politiker synes vara mera rädda om den gren de sitter på, än om de medborgare de är satta att tjäna, och som genom sin röst placerat dem därstädes. Detta är särskilt uppenbart i valtider. Och vad händer nu efter valet? Har man då glömt sina kortsiktiga förslag och återgår till att ”rapa” vindkraftens lov och övriga 10-åriga projekt innebärande att ”kon dör medans gräset växer”?

Olle Nilsson

Annons
Annons
Annons
Annons