Sjukhusutredningar på olika villkor
Jag kan inte låta bli att återkomma till frågan. Jag accepterar fullt ut det fattade beslutet och hoppas verkligen att man både håller budget och tidplan.
Däremot förstår jag inte era resonemang i er debattartikel.
Vad har 1879 med dagens sjukvård att göra? Det finns överhuvudtaget inga lokaler som är så gamla. Det finns två grindstolpar med grind ut mot Växjösjön, men de kan väl inte tillföra debatten någon substans.
Ni skriver vidare att det har förekommit ett ”fördjupat och förutsättningslöst utredningsarbete”. Min uppfattning är att man tidigt ”har tagit” ett beslut och att alla utredningar därefter bara har haft som syfte att legitimera detta beslut. Vi har vid upprepade tillfällen hävdat att utredningen av CLV-alternativet inte har skett på likartade villkor. Som man ropar får man svar. Påminner också om de tänkvärda ord som Birgitta Vasko framförde i Smålandsposten. ”Grupptänkande är en omedveten process som, även om intentionerna är goda, uppstår då kravet på samstämmighet tar över på bekostnad av ett kritiskt förhållningssätt. Man rationaliserar sitt ursprungliga beslut snarare än att låta sig påverkas av ny information och glömmer att kritik oftast sker av omsorg om projektet, inte tvärtom”.
Vidare skriver ni en lösryckt mening om ”hållbara ekonomiska investeringar”. Jag befarar att vi kommer att se både höjda räntor och skenande entreprenadkostnader i framtiden. Redan nu är index inom byggbranschen tvåsiffrigt och i vissa fall upp mot 20 procent. Den kalkyl/kostnadsbedömning man upprättat har så många falluckor att man borde ha behärskat sig i beslutet. Dessutom menar jag att finansieringsförslaget är direkt utmanande för all annan vård och då speciellt för den så kallade ”nära vården”.
Ni skriver på flera ställen om ”ombyggnationsalternativet”, vilket visar på en okunskap. Det presenterade alternativet CLV 2,0 handlar inte om ombyggnad. Inte heller vårt CLV 1,5 handlar om ombyggnad. I det senare alternativet tror vi oss ha visat att man med relativt enkla medel skulle kunna åstadkomma cirka 70 000 kvadratmeter nybyggda vårdlokaler inom befintlig tomt. Detta tillsammans med de nuvarande lokalerna som är i gott skick innebär ett modernt sjukhus om över 100 000 kvadratmeter. Dessa vårdlokaler skulle kunna stå färdiga inom samma tidsram som Räppe-alternativet. Det vill säga färdiga cirka 2029. Därav faller hela ert argument om att ni inte vill driva ”högkvalificerad vård i dåligt anpassade lokaler under de närmaste 50 åren”.
Sen är det helt korrekt att jag menar att man grundligt måste utreda vilka kvarvarande lokaler som går att återanvända. Därmed måste man faktiskt se över alla parametrar inklusive verksamhetsförändringar. Alla vårdlokaler behöver inte vara nybyggda. Det finns verksamheter som fungerar alldeles utmärkt i ombyggda lokaler. Ur klimat- och miljösynpunkt är detta den enda framkomliga vägen om vi vill tänka på kommande generationer.
I vårt CLV 1,5 lyfter vi fram att man måste vara rädd om skattebetalarnas pengar. Man har naturliga ”hållplatser” under projektet gång. Man har möjlighet att ändra inriktning i takt med den medicintekniska utvecklingen och eventuella ändrade vård-filosofier. Det är i högsta grad att vara rädd om skattebetalarnas pengar.
Vart tog debatten om större regioner vägen? Hur hanterar ni i KD initiativ till statligt huvudmannaskap? Har detta inte påverkat er i denna fråga?
Mats Kollind
