GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Skamlig brist på läroböcker

I Växjö kommuns budget för 2018 kunde man läsa att Växjö skulle ha Sveriges bästa skola till 2020. Vi är förbi det datumet och kan konstatera att den höga svansföringen nog inte var så mycket mer än just det.
Insändare • Publicerad 20 november 2021
Detta är en insändare i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Henrik Montgomery/TT

I den senaste rankingen placerar sig Växjö på en inte så smickrande plats 207. För den som läser budgetar är det inte så märkligt. Även om det ständigt trummas ut budskap om mångmiljonsatsningar täcker dessa sällan ens de årliga konstnadsökningar som lärarlöner, lokalkostnader eller liknande äter upp.

I praktiken innebär detta en besparing på våra barn, vår gemensamma framtid, och deras lärande. Som förälder till ett barn i Växjö tvingas jag varje dag ta del av detta. Besparingar eller, som det numera kallas, effektiviseringar, tenderar nämligen att tas där det syns minst. Läroböcker är en sådan budgetpost.

Gång efter annan har jag stått där och grävt i ryggsäcken. Under en blöt handduk ligger kopian som behövs till geografiprovet. I ett snårigt digitalt system hittar jag kopian till fysiken. Ingenstans hittar jag läroboken.

Sedan 1989 har skolans kostnader totalt tredubblats. Kostnaderna för läroböcker har stått still. Precis som andra reella ambitioner är Växjö knappast något föredöme på den här punkten. Runt 700 kronor per elev spenderas på läroböcker i Växjö varje år. Är det mycket? Inte alls. En lärobok kan kosta över 500 kronor. Då räcker 700 kronor inte särskilt långt.

Under de senaste två åren har jag pratat med en rad grundskolelärare i Växjö kommun. Bilden är samstämmig. Det saknas pengar till att köpa läroböcker. I stället tvingas lärarna att kopiera ur böcker eller tillverka eget material.

Lärare tvingas att bli bärare av skolans besparingar och beslutsfattarna tvingar dem att begå brott. Max 15 sidor per bok och år är tillåtet att kopiera. Som komplement, inte ersättning. Med en läromedelsbudget som är långtifrån tillräcklig tvingas lärare att systematiskt bryta mot en lag som såväl de själva som deras rektorer kan straffas för, men inte de som fattar de politiska besluten.

Skolans styrning har under en längre tid lagt allt större ansvar på den enskilde läraren. Otroligt praktiskt. När saker blir fel bär läraren ansvaret, när saker går bra kan beslutsfattare ta åt sig äran. Vi borde vända på det. Det är kommunpolitikerna som skapar dåliga förutsättningar och lärarna som löser deras problem. Det är lärarna som borde hyllas och politikerna som borde ställas till svars!

Denna situation drabbar barnens lärande! Forskningen på området är solkar. I väl fungerande skolsystem har eleverna läroböcker. Elever med läroböcker lär sig mer än de som inte har det. Alla barn förlorar på att inte ha läroböcker, men de som förlorar allra mest är de från icke-akademiska hem, barn med NPF-diagnoser och barn i behov av annat stöd.

Den politik som borde ha som uppgift att skapa bra förutsättningar för våra barn offrar de med sämst förutsättningar och tvingar lärarkåren till systematiska lagöverträdelser.

Att man som förälder ska behöva ta strid för att ens barn ska få tillgång till en lärobok år 2021 är en skam! Det är inget annat än ett demokratiskt haveri.

Mikael Bruér

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.