Annons

Vad har hänt med vårt civilkurage?

”Kvinna dödad på öppen gata i centrala Alvesta” är texten jag möts av när jag öppnar nyhetsflödet under lördagen. Jag stannar upp, läser om igen och chockas. Ett mord har precis skett mitt på öppna gatan.
Insändare • Publicerad 20 april 2021
Detta är en insändare i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Blommor och ljuslyktor har placerats vid mordplatsen på Järnvägsgatan i centrala Alvesta.
Blommor och ljuslyktor har placerats vid mordplatsen på Järnvägsgatan i centrala Alvesta.Foto: LENA GUNNARSSON

Detta hände under en solig dag då alla skulle ut och njuta av vårens varma solstrålar. Dessutom var klockan kvart över ett, en tid när många är ute och flanerar. Trots att flera vittnen befunnits sig vid brottsplatsen verkar enbart en ha gripit in. Hur är detta möjligt?

Det svenska civilkuraget är något som varit omdebatterat. Flertalet gånger hör man om situationer där ingen griper in, trots att en person är i fara. Jantelagen kan vara en möjlig anledning till varför vi avstår att agera i sådana situationer. Man fostras till att inte ta plats och inte ställa till med en stor scen. Problematiken med denna kultur är att vi tystnar när andra behöver hjälp. Vi vågar inte säga ifrån i rädsla att förlora vårt anseende eller utsätta oss själva för en risk. Frågan blir, till vilket pris ska jantelagen styra våra liv? I lördags gick vi miste om en kvinnas liv. En djup förtvivlan och omtanke går självklart till alla anhöriga. Detta ska inte få hända, speciellt inte på en öppen gata bland andra människor.

Annons

Vi är alla en del av ett samhälle som delar gator, arbetsplatser och bostadsområden, men till vilken nytta? Vad spelar det för roll att vi tillhör samma gemenskap när vi inte kan stå upp för varandra? Vetskapen att om man utsätts för fara så kommer andra titta åt ett annat håll. Tänk om vi i stället kunde ta fram kuraget inom oss och våga säga ifrån. Gå emellan när en situation urartar. Nästa gång kan kanske en tragedi, som mordet på kvinnan i Alvesta, förhindras. Kanske hamnar du i knipa någon gång. Önskar du då att dina medmänniskor blundar eller sträcker ut en hjälpande hand? Svaret blir självklart. Därför uppmanar jag alla att börja agera och hjälpa andra. På så sätt bygger vi ett samhälle där alla tillsammans kan bidra till varandras trygghet och säkerhet.

Thea Staxhammar

”Kanske hamnar du i knipa någon gång. Önskar du då att dina medmänniskor blundar eller sträcker ut en hjälpande hand?”
Annons
Annons
Annons
Annons