Annons

Växjö kommun sätter krokben för sina egna skolor

Så är det invigt – det nya kommunhuset och Anna Tenje har stolt klippt bandet och folk kan använda byggnaden. Arkitekturen har verkligen blivit ett samtalsämne bland Växjöborna om det nya glaspalatset.
Insändare • Publicerad 18 oktober 2021
Detta är en insändare i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Läraren Paul Johansson är inte nöjd med hur arbetet bedrivs i det nya kommunhuset.
Läraren Paul Johansson är inte nöjd med hur arbetet bedrivs i det nya kommunhuset.Foto: Lars-Göran Rydqvist

Men jag vill ta upp en aspekt om vad för slags verksamhet kommunen kommer att fylla huset med. Jag har arbetat som lärare i mer än trettio på Katedralskolan och sett hur villkoren för undervisningen förändrats. När jag började fanns det en förvaltningschef som hade en sekreterare. De senaste åren har kommunen skapat olika lager av byråkrati från förvaltningschef till biträdande förvaltningschef, utvecklingschefer, mellanchefer och områdeschefer, som alla är långt från det som är huvuduppdraget nämligen undervisning. En hel del av dessa byråkrater har också, förutom att de gått i skolan någon gång, mycket begränsade erfarenheter av och kunskaper om undervisning.

Det senaste är att de enskilda skolornas ekonomiska administration och skolhälsovård ska centraliseras och skolorna internfaktureras av förvaltningen. Ska inte skolsköterskorna vara på skolan längre? Ska skolorna interndebiteras för att någon centralt betalar våra räkningar? Utbildningen har blivit en bisak i utbildningsförvaltningen. I stället bygger kommunen lager på lager av byråkrati där de lokala rektorerna ska samverka med olika konstruerade nivåer i ett märkligt flödesschema i stället för att vara ansvariga för verksamheten på skolorna.

Annons

Det värsta är också att eftersom byråkratin saknar kunskap om utbildning fattas beslut som är rent skadliga för verksamheten. Det senaste exemplet är när förvaltningen köper in ett halvfärdigt frånvarosystem från IST som heter SAITS och som inte fungerar, eftersom ingen frågat personalen vad som behövs. I referensgruppen i samband med upphandlingen var över 60 personer inblandade och av dem var bara två lärare. Effekten blir att jobbet för oss lärare har blivit svårare. Dessutom hade vi redan ett inarbetat och fungerande frånvarosystem, men det skulle ersättas för att IT-avdelningen och förvaltningen ville ha en ny lösning för alla enheter. Och då köper man in ett system som inte är funktionsdugligt. Och förväntar sig dessutom att personalen ska ge respons så att IST kan slutföra systemet. Vilken konsument, mer än utbildningsförvaltningen, köper en vara under sådana premisser?

Sedan har vi ett politiskt styre i nämnden som förnekar sitt arbetsgivaransvar och egentligen bara vill ha friskolor. Frågan är om den borgerliga majoriteten vill sätta krokben för den kommunala skolan genom att ta ifrån skolorna och våra rektorer ansvaret för hur verksamheten genomförs? Hur kan det vara borgerlig politik att skapa ett Babels hus av byråkrater som sitter i det nya glaspalatset mitt i stan?

Nej, skär på den centrala förvaltningen och lägg frigjorda resurser till skolorna. Ge oss en platt organisation där kommunens fantastiska skolor är självständiga. Lägg ansvaret för beslut och ekonomi på skolorna. Beslut måste fattas nära verksamheten och ge profession – rektorerna, lärarkåren, skolsköterskorna, servicepersonalen, studievägledarna –makten över och ansvaret för elevernas utbildning. Ge oss en chefsrektor på varje enhet. Nu är det bara ansiktslösa lager av byråkrater som skapar frustration och maktlöshet hos personalen.

Paul Johansson, lärare Katedral

Annons
Annons
Annons
Annons