Elisia dolde sin ätstörning för familjen – i åtta år
I åtta år har Elisia Einarsson tillsammans med sin familj kämpat mot psykisk ohälsa. I nästan åtta år lyckades hon dölja sin svåra ätstörningsproblematik.
– Jag blev totalblåst, gång på gång. Om vi bara fattat, säger Elisias pappa, Stefan.
Kalmar län • Publicerad 29 maj 2023

Det som egentligen började med att en ung flicka funderade över sitt utseende accelererade med åren till både grav ätstörning och depression.

– Det jag har varit med om, och fortfarande kämpar med, kan drabba precis vem som helst. Jag är ett bevis för det. Jag har haft en underbar uppväxt i familj med härliga föräldrar och en syster som jag älskar. Vi är raka motsatsen till en dysfunktionell familj. Ändå drabbar min psykiska ohälsa mig och oss. Det är tufft, säger Elisia Einarsson och skakar på huvudet.

Annons

Vad var det då som fick dig att utveckla en grav ätstörning?

– Det går inte att peka på något specifikt skäl. När jag var yngre, som barn, brydde jag mig inte alls om mitt utseende. Men när jag blev lite äldre skapade jag själv en väldigt skev kroppsuppfattning. Jag tyckte jag var fet, ful och äcklig. Detta kombinerat med att fotbollen togs på ett allt större allvar och skolan började bli allt viktigare för mig med höga betyg lyckades jag i min hjärna få till att allt skulle lösa sig om jag gick ner i vikt, berättar Elisia.

Fakta

Merläsning från kollegor

Det här är en text från våra kollegor på Barometern.

”Jag har berömt henne många gånger när hon valde en sallad framför kanske pizza eller hamburgare. Men så fel jag hade.”
Stefan Einarsson, pappa.
Stefan Einarsson, pappa. ”När jag sitter här med facit i hand är känslan än en gång att vi blev helt lurade.”
Stefan Einarsson, pappa. ”När jag sitter här med facit i hand är känslan än en gång att vi blev helt lurade.”Foto: Mikael Eklund

Under åren med en ständig kamp för att gå ned mer i vikt lärde sig Elisia mer och mer om mat. Hon visste exakt hur mycket kalorier alla råvaror innehöll och skapade sig en diet som skulle se mycket ut men innehålla så lite kalorier som möjligt.

– När jag sitter här med facit i hand är känslan än en gång att vi blev helt lurade. Vi är en mycket matintresserad familj och jag tyckte det var kul både att Elisia intresserade sig för matlagningen och framförallt att hon åt en så nyttig kost. Jag har berömt henne många gånger när hon valde en sallad framför kanske pizza eller hamburgare. Men så fel jag hade, säger Stefan Einarsson och småskakar lätt på huvudet.

Och katt-och-råtta-leken mellan Elisia, hennes familj och övriga omgivning pågick under några år. Samtidigt blev det mer och mer uppenbart för många på skolan och i hemmet att allt inte var helt okej med Elisias matvanor.

När hon var 15 år gammal tog familjen kontakt med en dietist på barnkliniken och de fick snabbt hjälp med Elisias kost.

– Jag fick träffa en dietist som gjorde upp ett matschema för mig som jag var tvungen att följa, samt fyra näringsdrycker om dagen. Detta skapade små konflikter hemma då det var jobbigt för mig att gå upp i vikt, men jag lyckades gå upp till en normalvikt och blev aldrig utredd för någon ätstörning då. Vilket jag ångrar idag att jag inte blev.

”Efter att jag slutade gå hos dietisten så trodde mina föräldrar att allt var bra, men snarare blev det bara värre.”
Elisia Einarsson.
Elisia Einarsson..
Elisia Einarsson..Foto: Mikael Eklund

– Efter att jag slutade gå hos dietisten så trodde mina föräldrar att allt var bra, men snarare blev det bara värre. Åren gick, jag började gymnasiet och mycket hände. Från 15-års ålder tills att jag tog studenten hade jag extremt bra koll på vad jag fick i mig. Jag tränade fem gånger i veckan och gick minst 25 000 steg om dagen i ungefär fyra års tid, fortsätter Elisia.

Hemma märkte föräldrar och syskon åter att allt inte fungerade. Det var svårt för Elisia att dölja att hon tränade väldigt mycket och åt lite. Ett exempel som Stefan noterade var att Elisia slutade äta frukost. En måltid hon tidigare varit mycket noga med.

Kampen som Elisia hade inom sig och mot sig själv lyckades hon gömma i flera års tid tills att en lärare och kurator på Stagneliusskolan, där hon gick, märkte att något inte stod rätt till. Då kontaktade till slut föräldrarna abc-kliniken, AnorexiBulimiCenter för utredning och behandling av ätstörningar, och Elisia diagnostiserades med anorexia och depression. Samtidigt som detta skedde levde Elisia ett ganska ensamt liv, medvetet.

Hur påverkade ditt mående, med ätstörning och depression, din tonårsperiod?

– Nu kan jag se att tonåren var jättetuffa år. Jag är en introvert person och då inbillade jag mig att jag trivdes bästa när jag var själv och drog mig undan. Samtidigt har jag ett litet gäng med väldigt bra kompisar som jag höll kontakt med och träffade regelbundet. Men för det mesta var jag själv, tränade och promenerade. Min självuppfattning var ju fortfarande att jag var ful, äcklig och tjock. Samtidigt fick jag hela tiden höra att det var svårt att se att jag var sjuk och mådde dåligt, det var frustrerande, säger Elisia allvarligt.

"Det har varit många perioder med sjukskrivning, det har varit så otroligt många frågor.”
"Det har varit många perioder med sjukskrivning, det har varit så otroligt många frågor.”Foto: Mikael Eklund

När Elisia fick sin diagnos så fick hon samtidigt en behandlare på abc och hon påbörjade behandling för att börja kampen mot ett friskt liv. När Elisia började få i sig mat igen så började hennes hjärna fungera och samtidigt började hon må allt sämre och föräldrarna blev väldigt oroliga.

– Det har varit många perioder med sjukskrivning, det har varit så otroligt många frågor. Men ytterst få svar. Att se sitt barn fara illa är det värsta du som förälder kan uppleva, säger Stefan Einarsson allvarligt.

Men livet i familjen skulle få en vändning till. Först rejält nedåt och sedan uppåt.

– Jag hade under våren och sommaren 2022 blivit allt mer och mer deprimerad. Jag försökte få mer hjälp för min depression men vården nekade det. Efter ett tag började självmordstankarna att komma. Och jag minns exakt, den 9 augusti skulle jag ta mitt liv. Men det blev som tur var inte så, den dagen orkade jag inte ens ta mig upp ur min säng, berättar Elisia.

Ungefär samtidigt som denna händelse hade föräldrarna börja misstänka att Elisia fuskade med sina näringsdrycker.

– Hon gick inte upp i vikt, det borde hon gjort. En morgon upptäckte jag att hon hällde ut en del av drycken och ersatte den med vatten. Jag blev otroligt upprörd och konfronterade henne. Därför var jag extra uppmärksam just morgonen 9 augusti.

För att göra en lång historia kort förklarade Elisia för sina föräldrar han funderat på att ta sitt liv och att hon inte var värdig dem. Ett samtal som resulterade att hela familjen åkte in till psykakuten.

Stefan Einarsson: ”Dagen där var nog den värsta i mitt liv. Mitt barn mådde otroligt dåligt och personalen ville skicka hem henne.”
Stefan Einarsson: ”Dagen där var nog den värsta i mitt liv. Mitt barn mådde otroligt dåligt och personalen ville skicka hem henne.”Foto: Mikael Eklund

– Dagen där var nog den värsta i mitt liv. Mitt barn mådde otroligt dåligt och personalen ville skicka hem henne. Men jag sa nej. Dessutom ställde de frågor, som i det skick vi var i, kändes väldigt onödiga och rent av sårande. De undrade bland annat om det förekom våld i hemmet och om vi missbrukade. Jag kan förstå att de måste fråga men i det läget kändes det väldigt onödigt, säger Stefan Einarsson.

Men Stefans envishet och kamp gav resultat. Elisia blev inskriven och stannade i en månad. En månad som på många sätt blev en vändning, både för familjen men framförallt för Elisia.

– Jag är inte frisk, jag har långt kvar både i min kamp mot min ätstörning och mot min depression. Men jag mår bättre och bättre. Jag vet vad jag behöver göra för att må bra. Nu har ja också börjat plugga, till sjuksköterska. Det är tufft och jobbigt men kul. Men jag tror jag kommer att försöka byta utbildning, jag vill väldigt gärna läsa till psykolog, säger Elisia.

Om vi träffas här om tre år, hur hoppas ni livet för Elisia ser ut då?

– Jag hoppas hon har flyttat hemifrån, skapat sig ett eget liv och lyckats utbilda sig till det hon vill arbeta med i livet. Det kan bara bli bättre och jag hoppas och tror att Elisia kommer att lyckas med livet, säger Stefan.

– Jag kan egentligen bara hålla med. Jag vet att jag inte är frisk idag, men jag mår bättre och bättre och vet hur jag ska hantera mina diagnoser. Jag vill ju också flytta hemifrån och bygga min framtid. Det kommer att ta tid, men jag ska lyckas. Det är mitt mål, fyller Elisia i.

Här saknas innehåll

Fakta

Hit kan du vända dig om du eller någon annan mår dåligt

Vid akuta lägen eller vid tankar på självmord, ring alltid 112.

Här finns också hjälp:

Mind: chat.mind.se, mejlsvar@mind.se, telefon: 90 101.

Bris: Ring, mejla eller chatta. Telefon: 116 111.

Jourhavande präst: Telefon: 112. Chatt och mejl via svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80

Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP: Hitta närmaste mottagning på bup.se eller 1177.se. I Kalmar län finns mottagningar i Kalmar, Oskarshamn, Västervik och Vimmerby.

AnorexiBulimiCenter Kalmar län, ABC-kliniken: Telefon 0480-84460. Mottagningar finns i Kalmar och Västervik.

Källa: mind.se, 1177.se

Mats AnderssonSkicka e-post
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.