Annons
Nyheter

Snyggt, sevärt och skrämmande

Nyheter • Publicerad 16 mars 2011
Suicide mirror Suicide mirror från 2007 och Don?t believe anything you hear från 2010. Foto: Mattias Givell
Suicide mirror Suicide mirror från 2007 och Don?t believe anything you hear från 2010. Foto: Mattias GivellFoto: 
Barricade Skulpturen Barricade skapades särskilt för utställningen på Bonniers konsthall.
Barricade Skulpturen Barricade skapades särskilt för utställningen på Bonniers konsthall.Foto: 

Man brukar säga att pengar luktar, men även makten har en egen doft enligt den unge norske konstnären Gardar Eide Einarsson. Power has a Fragrance heter den nyöppnade utställningen på Bonniers konsthall i Stockholm. Hållen helt i svart och vitt bjuder den på både bekräftade fördomar och överraskande vändningar. Men är det verkligen bara makten som luktar? Einarsson tar helhetsgrepp på samhället och visar på sprickor i hela den välordnade fasaden.

En mur av bildäck, förstärkt med vita pålar av låtsasbambu, är det första som möter i konsthallen. Jo, visst är det en barrikad, en folkets handgripliga sätt att hindra ordningsmaktens framfart. Sådant ser vi ju varje dag på TV; senast från Libyen och innan dess Egypten. Om man tittar närmare ser man dock att flertalet däck försedda med dubbar, vilket inte torde vara särskilt vanligt i Nordafrika. Jag är inte helt säker på att det är ett medvetet drag av Einarsson, men det får verket, eller den situation det beskriver, att kännas mycket närmare.

Annons

Genomgående är alla verk i utställningen hållna i svart och vitt. Som om världen konsekvent kunde delas in i ljus och mörker, bra och dåligt. Det är grafiskt renodlat som gatumiljöns skyltar och tags, vilket naturligtvis förstärker den schablonmässiga indelningen i ont och gott. Det enda som bryter av är den höga roterande reklampelaren, med budskapet Jesus Saves skrivet i färgglad neon. En blinkning åt slutscenen i Dirty Harry, men ett i sammanhanget urvattnat budskap. Religionens budskap blir här urholkat och klichéartat; det hade lika gärna kunnat stå Cheap Motel eller något liknande. I Einarssons krassa verklighet hjälper inte ens tron.

Einarsson slår förstås in många öppna dörrar i sin enkla definition av makt och ondska, men han överraskar hela tiden med nya vändningar, vilket gör utställningen till en spännande upptäcktsfärd. Obehagliga aspekter smyger sig omärkligt på en. När man till exempel rundar ett hörn i lokalen möts man av en stor ljusskylt med texten Don’t believe anything you hear and only half of what you can see. Typiskt nog passerar man därefter en stor spegel där man får se sig själv. Kul! Lite som lustiga huset, alltså. Men leendet stelnar när man sedan får reda på vad det egentligen är; en så kallad självmordsspegel. Ett krasst verkligt verktyg som provats i Tokyos tunnelbana för att hindra folk från att hoppa framför tåget. Om man i ett kritiskt ögonblick möter sin egen spegelbild kanske man avstår, är tanken. Onekligen en ögonöppnare.

I samma anda finns det flera verk som överraskar med att inte vara det man först tror. En förmodad bildserie om polisbrutalitet visar sig vara autentiska foton ur amerikanska polisens handbok för hur man hanterar en batong. Inte särskilt betryggande utan snarare skrämmande.

Det är tydligt att Einarsson, som själv är bosatt i USA, vill ifrågasätta samhällets makt i allmänhet och det amerikanska samhällets i synnerhet. Han gör det med starka symboler och bilder som vid första anblicken verkar oskyldiga. Det är överraskande och sevärt. Och mycket snyggt gjort.

Power has a fragrance

Gardar Eide Einarsson

Bonniers konsthall, Stockholm

Pågår: Till den 12 juni

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons