Annons
Nyheter

Susanna Arwin

Nyheter • Publicerad 30 september 2000

Susanna Arwin ställer för andra gången ut i den vackra miljön i Bergdala (tidigare 1997). Susanna Arwin är en mycket produktiv konstnär som bara i år medverkar i utställningar på Arbetets museum i Norrköping, i Göteborgs domkyrka och på museet Lohjo i Finland.

Den flitige konstkonsumenten i Växjö känner säkert igen Susannas arbeten med papper som i många år har varit hennes signum. I Bergdala känner man också nu igen henne på papperet även om det tydligt har fått stå tillbaka i hennes konstnärskap. Det finns där men det är oljemåleriet som i första hand drar till sig uppmärksamheten. Med tanke på tavlornas sprakande färgkavalkader känns det som en nyvunnen frihet.

Annons

Susanna Arwin häller färgen över pannåerna och får på så sätt fram en bild som inte är stilla utan likt krusningar på en vattenyta ständigt är i rörelse. Titlarna på några av tavlorna avslöjar också att det faktiskt rör sig om vatten. Gransjön med sitt mörka vatten är sjön där Susanna lärde sig simma som liten flicka och tavlan utstrålar den kraft som finns i barndomen och minnena.

Till Monet heter en stor, rund tavla som med sina färger och vattenspeglingar anknyter till Claude Monets passion att måla vatten och näckrosor. Även formen på tavlan är Monets från början. 1907 målade han en rund tavla som heter just Näckrosor. Kanske har konstnärinnan lånat ännu en form från Monet. På hans tavlor flyter näckrosbladen på de blanka vattenytorna och i perspektiv bildar de ellipser. Ellipser flyter också över Susannas vatten likt näckrosblad, en gång i form av kopparplåt, en annan av papper.

En stor konstnär som också får hyllningar av konstnärinnan är den ryske suprematisten Kazimir Malevitj. Inspirerad av honom gör Susanna en installation med några av sina verk på samma sätt som Malevitj en gång gjorde. I dag är det inget konstigt, men då, vid sekelskiftet, före revolutionen var det något som av de flesta betraktades som dårskap. Omkring 1914 skapade Malevitj Svart fyrsiding där han reducerade konstverket till så få element som möjligt och skapade en symbol med många betydelser och tavlan har för eftervärlden blivit något av en modern ikon för konsten. Susanna har även hon en svart fyrsiding. På en spegel har hon med hjälp av screentryck tryckt sin fyrsiding som hon kallar Det vackra hörnet. Spegelglaset begränsar det svarta, som annars skulle vara oändligt likt universum, samtidigt som frustration uppstår när spegelglaset täcks och inte längre kan spegla sin omvärld.

Liksom Malevitj är Susanna fascinerad av ikoner och hon har studerat dem på olika platser i världen. I järnplåt och linnepapper utvecklar hon sina egna bilder med ikonen som grund. Det blir väldigt vackert när de vitt skilda materialen möter varandra men mystiken som finns runt ikoner från öst går tyvärr förlorad i vårt mystikfattiga land.

Jag var trött då jag körde ut till Bergdala häromkvällen. Den raka vägen var sövande i skymningen trots att den kantades av vackert gula björkar. Men jag visste att Bergdala konstgalleri skulle pigga upp mig oavsett vilken utställning som väntade mig. Det vackra huset välkomnade mig och redan då jag gick upp för trappan möttes jag av en lysande färgstark tavla i nästan fluorescerande orange toner. Tröttheten var som bortblåst. Liv hette tavlan som fick slå an tonen på resten av min rundvandring på galleriet.

ERIKA SAMUELSSON

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons