Facing Genocide - A Horrible Way To Die - Aftershock

Redan från de första brusiga bilderna i Pnomh Penh fångar de mitt intresse. David Aronowitsch och Staffan Lindberg har i Facing Genocide följt Khieu Samphan under hans sista tid i frihet. Samphan var Röda khmerernas och Pol Pots ansikte utåt. De vill försöka förstå hur den Sorbonneutbildade politikern kunde bli den han blev, hur han kunde tillåta slaktandet av miljoner av sitt eget folk. Vilka ideal drev honom? Förstås motståndet mot USA, mot kolonialiseringen. Men ändå, hur kunde det gå så långt? Det är märkligt fritt filmarna rör sig med den avskydde ledaren.

xxxxxx

En förrymd mördare är på jakt efter sin tidigare flickvän Sarah. Just när hon fått ordning på sitt liv och hittat en ny pojkvän, jagar alltså det förflutna ikapp henne. Regissören Adam Wingard är skönt återhållsam i berättandet och bygger upp spänningen långsamt med stämningsfulla bilder, icke-linjärt berättande och lyckas faktiskt ge nytt liv åt en ganska uttjatad genre. Smart nog låter han A Horrible Way to Die handla mer om att skrämmas med stämningar än med explicit våld.

xxxxxxx

Xiaogang Feng har gjort en visuellt och känslomässigt kraftfull berättelse om den stora jordbävningen i Thangshan 1976 som ödelade en hel stad och dödade en kvarts miljon människor. Just katastrofen skildras på ett sanslöst spektakulärt sätt, sedan blir berättandet mer försiktigt. Aftershock handlar om mamman som tvingas leva med valet av att rädda ett av sina barn ur rasmassorna. Ett val som förstås förföljer henne genom livet. Kinas snabba förändring tjänar som bra fond i Xiaogang Fengs film.

Jonas Henningsson