”Folkmusik har jag aldrig lyssnat särskilt mycket på”

Fredrik Björling omges av ett fasligt oväsen när han svarar i telefon. Men det beror inte på att slagverkaren i Sagor & swing befinner sig i replokalen eller i studion. I stället är det ljudet av den byggarbetsplats där han jobbar för tillfället och som han nu försöker hitta en lugn vrå på.

– Jag jobbar med byggnadsarbete i Stockholm när jag inte har tillräckligt med musikjobb. Det går i perioder. När man väljer att spela lite smalare musik så har man inte alltid en inkomst, förklarar han.

Sagor & swing har dock inte gjort mycket väsen av sig de senaste åren. Det dröjde nio år mellan senaste två albumen och de gjorde nästan inga spelningar. Sedan dök de plötsligt upp på festivalen Psykjunta utanför Alvesta, även om affischerna bara nämnde ena halvan av bandet?–?originalmedlemmen Eric Malmberg som spelar orgel och synt. De började spela ihop just som Fredrik hade slutat i psykfolkbandet Dungen 2007. Sedan var han fast.

– Livet tar en hit och dit, konstaterar Fredrik lakoniskt.

I hans fall tog det honom till norra England. Därmed pausade Sagor & swing halvtomhalvt efter bara ett drygt år i den nya konstellationen. Trots det var det under Fredriks tid med bas i England som senaste skivan tog form. Han reste tillbaka till Sverige för att turnera med Jenny Wilson och spelade då in trummorna till låtarna på albumet Botvid Grenlunds park som släpptes i våras.

Skapandeprocessen börjar med att Eric har en grund till en låt som han spelar eller sjunger för Fredrik:

– Han säger att ”här borde det vara lite vals eller beatkomp”, sedan kör man på det. Han har grundidéer, jag spelar in trummor på egen hand, sedan lägger han sina orglar ovanpå.

Smålandspostens recensent liknade bandets sound vid tjeckisk dockfilm när Botvid Grenlunds park kom ut. En återgång till mer folkliga toner noterades också. Men när Fredrik berättar om den musik som han inspireras av så nämner han inte Hjort Anders eller Skäggmanslaget. Nej, i?stället Daft punk, indierockbandet The doves, Kraftwerk och rå 1970-talsfunk.

– Folkmusik har jag aldrig lyssnat särskilt mycket på, även om jag har spelat och umgåtts med personer som håller på med det. Det kan bero på att det inte finns så mycket slagverk i den musiken, ingen naturlig ingång för mig.

Och visst hörs folkinfluenserna mer på Erics orgelmelodier än i Fredriks fria trumspel. Tillsammans är de utspejsade i ordets rätta bemärkelse – In i rymden, Landet bortom Landet Bortom och Bortom landet bortom Landet Bortom är några talande låttitlar från senaste skivan.

Nu är Fredrik alltså tillbaka på svensk mark, närmare bestämt på landet utanför Ulricehamn. Det senaste året har han spelat trummor i sjuttiotalsmusikalen Jesus Christ Superstar varje helg i Stockholm, ett uppdrag som nu är slutfört. Under tiden har Eric tagit fram nytt låtmaterial som de kommer att spela in under hösten. Livet har synkroniserat de bägge musikerna igen, säger Fredrik.