Nyheter

Konstnärsgrupp på frammarsch

De tycker om att placera ut anonyma konstverk. Deras utställning Verrry Christmas lockade 5 600 besökare till Växjö konsthall. Till våren har de en utställning i ett slott utanför Warszawa. Konstnärsgruppen RÅJS-voice är på frammarsch.
Nyheter • Publicerad 1 mars 2012
Foto: 

-Vi har gjort en del saker ihop. Vi gjorde bland annat konstnären Lars Wilks som rondellhund, men när han blev mordhotad så var det inte kul längre, säger Remus Wilson som tillsammans med Åke Bergqvist, Jovanka Veit Berg och Shyqri Gjurkaj bildar gruppen RÅJS-voice.

På Italienska palatset huserar konstnärerna vägg i vägg. Under 15 år har de lärt känna varandra väl. För några år sedan tog de klivet och skapade en gemensam konstellation.

-Vi är 23 konstnärer här i byggnaden och det är inte lätt att engagera hela gruppen och man har olika idéer. I bland jobbar vi ihop och i bland inte. Vi i gruppen har hittat varandra i tankarna och i samarbetet, säger Shyqri Gjurkaj.

Som konstnärer och verksamma i samma lokaler tycker de att det är viktigt att inte påverkas för mycket av varandra.

- Man upplever och filtrerar, intryck kommer ju inte från rymden. Ser man en stor konstnär så påverkas man ju av honom eller henne, men det viktigaste är att vara sig själv. Det var en kollega som sa ”antingen vill jag vara den bästa konstnären eller den värsta”. Man vill inte vara i mitten, berättar Shyqri Gjurkaj.

De återkommer ofta till hur viktigt det är att tala utifrån sin egen själ. Att man som konstnär påverkas av andra omedvetet är oundvikligt, men de vill undvika influenser som är allt för medvetna.

– Jag stänger in mig i min ateljé och blir min egen. Man blir ensam med himmelen eller hur man nu ska förklara det, säger Remus Wilson.

Trafikanter som reser på väg 25 förbi Hovmantorp och med siktet inställt mot Kalmar kan se gruppens konst intill vägkanten. På det naturområde som drabbats av en skogsbrand står sedan några år tillbaka bland annat ett rött badkar och en småländsk grind utan staket.

– Vi gjorde det för att den brända backen inspirerade oss. Den var svart och vacker. Alla i gruppen kände att vi ville ställa ut något där anonymt. Grönskan hade tydligen svårt att komma i gång och vi ville hjälpa den på traven. Därför odlade vi konst där, säger Remus Wilson.

Enligt Åke Bergqvist ville Lessebo kommun först ta bort konsten, vilket även blev fallet. Men efter ett flertal besvikna insändare i Smålandsposten fick kreationerna komma tillbaka. De flesta är fortfarande kvar.

-Vi ville bjuda på det, säger Remus Wilson.

I höstas ställde RÅJS-voice ut sin konst vid en välgörenhetstillställning vid Chopin-institutet i Warszawa. Utställningen vandrade därefter vidare till en nyinvigning av operahuset i Lodzi. Att gruppen fått stor uppmärksamhet i Polen tror de beror på att man har en annan syn på kultur där.

– Det är vanligt att det kommer 300 besökare på en vernissage. Man får jättestor respons, säger Jovanka Veit Berg, som själv kommer från Polen.

De andra nickar instämmande.

- För tio år sedan ställde jag ut i Gdynia och ingen visste vem jag var. Ändå var det fullt med människor. De fick inte plats och stod till och med ute på gatan för att få komma in. De uppskattar konst i Polen, säger Shyqri Gjurkaj.

– Det är mer fest, tilllägger Åke Bergqvist och beskriver besökare som klär upp sig i fina kläder för att besöka vernissager.

De berättar att Polen har en äldre historik av kultur än Sverige. Att den tas på större allvar där. När gruppmedlemmarna berättar att de är konstnärer så möts de av en annan respekt än hemma i Sverige. I vår är det dags för RÅJS-voice att ställa ut i Polen igen. Då är platsen ett slott i Liw.

-Det är ett gammalt fint slott som invaderades av svenskar under 1700-talet, berättar Jovanka Veit Berg.

-Då tyckte vi att det skulle vara kul att göra något som påminner om konst i stället, säger Shyqri Gjurkaj.

Remus Wilson nickar medhållande och tillägger:

-Att det blir ett möte med konsten i stället för kriget.

Gruppmedlemmarna har inte riktigt bestämt sig för vad de tänker ställa ut. Processen är något hemlighetsfull och som konstnär vill man inte avslöja för mycket. Var och en ställer ut sina individuella verk. Remus Wilson avslöjar att han tänker visa sin målning Belyst yta och att Jovanka Veit Berg tar med sig Minne.Madonna.

-Jag tänker på lokalerna. Man vill hitta något som verkligen passar till 100 procent. Jag brukar inte anpassa mig, men här vill man verkligen göra det, säger Åke Bergqvist.

Väggarna är inte traditionellt vita utan rundade och av tegelsten. Men det ser endast RÅJS-voice som något positivt.

-Vi ska försöka att bjuda på riktigt bra kvalité, säger Shyqri Gjurkaj och får medhåll från de andra.

Sofie Petersson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.