Annons
Nyheter

Kvinnan som dekoration

Internationella kvinnodagen är hundra år, kvinnokampen ännu äldre och kvinnor har funnits nästan hur länge som helst.
Nyheter • Publicerad 8 mars 2011
The Social network är killarnas film.Foto: 
Vältränade kvinnor slåss om en sunkhunk i Min låtsasfru.Foto: 
Ett roligare alternativ i dag. Illustration: Liv Strömquist ur boken Prins Charles känsla.Foto: Camilla Carnmo
Foto: 

Kvinnor är också ganska olika sinsemellan. Men i filmens förtrollade värld är kvinnorna fortfarande mest bara tuttar, instinkt och temperament.

När jag hade kryssat för alla filmer jag ville se under årets filmfestival i Göteborg slogs jag av ett besvärande faktum: alla de filmer jag valt handlade om män. Först började jag rannsaka mig själv. Sedan slogs jag av att felet kanske låg någon annanstans. Felet låg hos karaktärerna. Eller kanske snarare hos något bakom karaktärerna.

Annons

För visst ser man hellre en film om en galen norsk som springer runt på stan med simglasögon än en om en ung kvinna som just ska genomgå abort. Är du mer sugen på kvinnor förtärda av kärlek eller småkillar som springer runt på äventyr i SãoPaulo? Varför får inte kvinnor vara människor? Varför måste kvinnor alltid vara kvinnor?

The social Network är en bra film. En bra film om män. Kvinnokaraktärerna är antingen horor (tjejer man bestiger och snortar heroin med), madonnor (den ouppnåeliga flickan som dumpade en) eller hinder (den galna flickvännen som eldade upp den snälla killens säng). Alla verklighetens kvinnor, de som utgörs av allt detta och ännu mer, får helt enkelt inte plats.

Serietecknaren Alison Bechdel har en enkel urskiljningsmodell när hon ska avgöra om hon ska se en viss film. Först frågar hon sig: finns det fler än en kvinna med? Sedan: talar de med varandra? Sedan: talar de med varandra om någonting annat än män? Man kan torrt konstatera att hon troligtvis inte ser speciellt mycket film.

Det finns så många exempel på kassa kvinnokaraktärer att man knappt vet var man ska börja. Många tyngs av det jag brukar kalla för det kvinnliga gravallvaret; de får spela förstöraren som lägger fällben för allt kul. Det mest övertydliga exemplet jag någonsin sett är affischen för filmen Grown Ups där killarna partar loss i en vattenrutschkana medan tjejerna står nedanför med armarna i kors och blänger sura mammablickar. Och så har vi den redan nämnda madonnan, som i till exempel The Mist där en pojke som förlorat sin mamma genast tas om hand av första bästa kvinna i lämplig ålder med ett närmast automatiskt omvårdnadsbehov. Detta trots att hans pappa fortfarande är närvarande, förvisso strängt upptagen med att vara hjälte och slåss med jättelika insekter.

I filmen Min Låtsasfru med Adam Sandler och Jennifer Aniston har det i alla fall hänt något: Jennifer Aniston verkar faktiskt ha kul och är dessutom lite rolig ibland. Men fortfarande konkurrerar männen med charm, karriär, pengar och intelligens medan kvinnors främsta vapen utgörs av tuttar och rumpa. Det är fortfarande mannen som väljer vem han vill ha och kvinnor som lydigt viker sig för auktoriteten. Och Aniston är med i leken först då hon tagit av sig glasögonen och släppt ner håret, innan dess är hon fullständigt osynlig. Hon smälter när hon ser Sandler leka med hennes barn, Sandler öppnar inte sitt hjärta förrän han sett att hon är snygg i bikini. Även om männen i filmen också skönhetsopererar sig så är de inte erotiserade. Vad de har under sina hawaiiskjortor är fullständigt ointressant.

Fortfarande är kvinnors bonusfunktion i många filmer att fungera som dekoration. Hur kan man annars förklara den helt obegripliga scenen i Hämnden där Trine Dyrholm ligger och sover i gryningsljuset med trosrumpan onaturligt upphöjd? Eller varför Michelle Rodriguez i Avatar kör med urringat linne i fullt krig när alla andra bär militäroveraller?

Ofta blir man förlåten för sin sexism. Ett exempel är förra årets nobelpristagare. Han är ju så intressant. Lite gubbsjuk bara. Och Noréns dagboksanteckningar. Helt f-a-n-t-a-s-t-i-s-k-a. Men gubbsjuka. Varför är någonting som är lite misogynt inte lika illa som något som är lite antisemitiskt eller lite barnpornografiskt? Kvinnor är mer än tuttar, instinkt och temperament.

CECILIA KÖLJING

Vettiga alternativ på 8 mars

Bok

Lift – en utopisk feministisk beatnikroman av Hanna Wikman där allt är möjligt.

Egalias döttrar – Gerd Brantenbergs klassiker där upp är ner, svart är vitt, kvinna är man.

Einsteins fru – seriealbum där Liv Strömqvist visar att bakom varje stor man står en ännu större kvinna.

Film

I shot Andy Warhol – Mary Harron – om Valerie Solanas som fick nog och tog saken i egna händer.

Shes blonde like me – Fia-Stina Sandlund Alexandra Dahlström och regissören diskuterar oemotsagda Strindbergs tillkortakommanden.

Marie Antoinette av Sofia Coppola – en feminint konnoterad värld skildrad inifrån utan minsta fördömande.

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons