Midsommarafton är här, god jul!

Men i mejlkorgen finns reklam om julkonserter. Från den 28:e maj. Någon har blandat ihop hög­tiderna. Någon skyndar för snabbt, vill äta frukten innan trädet har börjat växa.

Reklammejlen är som grodorna i sången, lustiga att se. De är förvirrande och faktiskt uppretande tidiga. Varför denna överdrivna framförhållning?

Redan i slutet av januari brukar vi vara många som har hunnit tjata om den såå långa vintern som aldrig tar slut. Nu är sommaren äntligen här, kan vi inte bara få stanna kvar i den? Vi kan väl köpa våra konsertbiljetter i november? Vid den tiden brukar många börja längta efter jul. Nu vill jag inte ens bli påmind om att det finns en vinter.

Jag har en önskan, en väldigt stark sådan, nästa­ år, snälla julkonsert­arrangörer – ha lite is i magen. Om jag får bestämma, ­gärna ett helt flak. Håll oss på spänn, få oss att längta och undra. Sedan, när vi börjar fundera på julklappar och lussekattsbak, då kan ni väl överraska oss? Hjälp oss att leva i nuet, att inte hela tiden se framåt. Kan vi inte få slippa se julreklam när vi är sommarklädda och på väg ner till stranden? Snälla?

Julkonserttiden är den mörkaste tiden på året, nu är det den ljusaste. I morgon vänder det, men nu vill jag inte tänka på i morgon. Inte blanda ihop högtider. Nu vill jag tänka att visst är midsommar den enda högtiden vi äter sill, visst är det sommar om ett halvår också och vinterjackor, vad är det? Jag äter min sill utan Stilla natt i högtalarna och stjärnor i fönstret. Jag sitter helst där det inte ens finns några väggar, bara det gröna gräset och den varma luften.

Sillen står på bordet, färskpotatisen är kokad, jag tänker äta och till fullo njuta av årets längsta dag. Sedan ska jag äta omått­liga mängder jordgubbar, de må vara röda men inte en enda tanke skänker jag åt julen för det.

Mathilda Muul är sommarvikarie på Kultur & Nöje.